Kära bloggare!

Det har diskuterats "nystart" av bloggen. Jag må hända inte vara rätt person men jag känner att tiden kräver att denna idé slängs ut just nu, 2009-12-31 17:10

Följande förslag har förts på tal: vi gör Margareta Rhubarb till en gemensam, kreativ och finurlig språkverkstad. Anspråkslöst eller pretantiöst, stort eller smått, högt eller lågt, surt eller sött. Men kring olika gemensamma teman. Frihet under ansvar.

Första temat: STADEN

Gott nytt år! Gott nytt decennium!

00-talet

På jobbet, när alla samlades runt en whiteboard för att döma över 00-talets viktigaste, ville jag bara gå därifrån. Eller skrika: Det här är mitt, ni kan inte göra så här. Antar att jag överdriver men allt blir så symboliskt. 2000 var jag 20. 2010 kommer jag bli 30. Det är min ungdom ni gamblar med. Kategoriserar futtigt. Reducerar till Filip och Fredrik och Robinson-Robban. Sluta!

Jag är lite omtumlad nu, för jag har nyss läst klart en sciencefictionroman om livet när döden inte längre finns. Min bror tror vi kommer se evigt liv under vår livstid. Det ställer ju en hel del på ända. Men, om vi bortser från det scenariot... Alltså jag vet att det inte betyder något att fylla just trettio men jag kommer unna mig själv att ha en göttig kris. Kanske också att försöka minnas tillbaka lite, skriva nåt här. Vi får se.

Los Pirineos

Nær jag satt på bussen från Løding in till Bodø før att gå på mitt kvællspass på kirurgavdelning B6 på Nordlandssykehuset ko mjag på en snygg idè.

Sjukhus ær næstan organiska, tycker jag. De andas liksom ut och in mænniskor med jæmna, lugna andetag. Klockan 0730 andas det in, en halvtimme senare andas det ut. sedan håller sjukhuset andan før att lættat dra efter andan någon gång kring 1500 och så ut vid 1530.

Eller så ær sjukhus som en stor magnet som sakta snurrar: Ibland drar det till sig folk, ibland skjuter det dem ifrån sig.

Tænk då att sætta små gps:er på alla som jobbar på en viss avdelning och sen kunna følja deras rørelser ut och in från sjukhuset under ett dygn eller en vecka! Om man speedade upp hastigheten skulle det antagligen se ut som en sværm med bin som inte kan bestæmma sig; in, ut, in, ut.. Undrar om det hade gått att gøra en plexiglasskiva med inbyggda dioder och sjukhuset i mitten och koppla dioderna till gps:erna?

Turlördag.

Sol lapades. Bullar tinades. Pioner pollinerades. Budgivningsvinst hemkammades. Shorts gillades. Och underhållnigen var gratis!

Den som vill komma får komma

Gransjön står med vidöppna dörrar från den 23 maj och kanske två veckor framöver. Den som vill ha läsro, pluggro, allmänro är varmt välkommen. Själv ska jag och kursare E-a färdigställa ett projektarbete mellan bag-in-vin och bastubad.

Ta buss eller tåg till Karlstad, byt till rälsbuss mot Torsby så hämtar jag!

April 2009

Går med Moses till skogen
I ryggsäcken: tidning och te-termos
Sen sol
Blå lakan på ett streck
Vatten och rådjur
Plockar kvistar

Smile capture!

Att flytta stenar

Jag flyttar mentala stenar nu. V säger att det är mitt straff för tidigare synder. Jag undrar jag. En sten läggs till en annan och med det vore allt gott och väl om det inte var så att jag ju vet att jag snart måste lägga tillbaka stenarna där där jag hämtade dem.

Jag flyttar mentala stenar och ingen av dem visar sig vara lättare än vad jag först trodde. Ingen av dem har en undersida av kattguld. Ingen av dem är en sådan där sten som man gärna tar med sig hem för att lägga i fönstersmygen.

Jag flyttar mentala stenar.

Luftbuss. Att gjorde lista.

Münchens flygplats. Jag försöker frammana en beskrivning av hur det känns att sitta här. Det är inte lätt. Man kan säga att det är mer tyskt här utanför ankomsthallen än vad det var innanför ankomsthallen. Jag har ätit en ekologisk bagel.

Om ett par timmar ska jag vidare till New York. Jarand fragade vilket flyg jag skulle aka och jag svarade Lufthansa men han menade flygmodell. Jag vet inte men Jarand gissade pa vad man kallar "luftbuss" och sen en siffra.

Jag tänkte passa pa att sammanfatta vad jag gjort sedan varen 2000 da jag tog studenten:

Sommaren efter studenten aker jag pa charterresa till Kreta och jobbar som barnflicka hos tre pojkar i Skane. I september flyttar jag till Paris där jag studerar franska, klipper av mig haret och jobbar som barnflicka hos en amerikansk familj med tva söner. Jag genomgar en medelsvar kris och flyttar hem till Linköping i juni 2001. Är deprimerad. Jobbar inte. I augusti aker jag till Sardinien med Karin. Det är fint. I september pabörjar jag en kurs i psykologi vid Linköpings universitet. Jag angrar tidigt att jag inte valt konsthistoria istället. Jag börjar jobba extra pa Duvan äldrecenter AB. Jag tar 15 av 20 poäng i psykologi.

Hela varen och större delen av sommaren 2002 jobbar jag pa Duvan. Jag aker en vecka till Are i april. Jag söker teaterlinjen och filmlinjen vid Fridhems folkhögskola i Skane och gör flera besök hos Karin Arbsjö i Lund. Där träffar jag Kristian. Jag antas till Fridhems filmlinje och flyttar i slutet av sommaren till Svalöv . Efter introduktionstimmen angrar jag mig och hoppar av. Blir hamtad i bil och aker till Malmö där jag besöker Malmöfestivalen.

Flyttar i september till Lund, Södra esplanaden och pabörjar studier i filmvetenskap. Angrar att jag inte valt ett annat amne. Är mattligt deprimerad. Tar 12 av 20 poang i filmvetenskap. I januari 2003 flyttar jag till Lilla Fiskaregatan och kollektivet Kniven. Jag far jobb pa förskola. Jag börjar trivas i Lund och far manga nya vänner. En legendarisk tid, pa sätt och vis.

Söker malerilinjen pa Östra Grevie folkhögskola men antas istället till grafiklinjen där jag börjar i augusti. Flyttar med K till Bankgatan. Planerar att ga ett ar pa skolan men stannar bada aren. Ojamn trivsel. Funderar mycket pa vad jag ska bli. Tandläkare? Läkare? Under somrarna jobb pa Duvan i Linköping.

Reser till USA hösten 2005. Bestämmer mig för att söka socionomutbildning i Uppsala. Angrar mig. Flyttar tillbaka till Bankgatan och far jobb pa förskola i januari 2006. Bor och jobbar i Lund hela varen och större delen av sommaren 2006. Trivs pa jobbet men gar igenom nan slags kris under varmanaderna. Söker läkarlinjen i Köpenhemn men kommer inte in. Söker sjuksköterskeutbildningen i Malmö och blir antagen. Pabörjar studier vid Malmö högskola i augusti. Stundtals svar vantrivsel. Fortsatter trots detta hela första aret. Flyttar fran Bankgatan i juni.

Bor hela sommaren 2007 i brokind och tar hand om min dementa morfar. Gar igenom en mattlig kris. Är deprimerad. Söker bilogprogrammet i Lund och antas. Angrar mig dagen före uppropet och gar istället tillbaka till Mah. Flyttar till Anna i Malmö. Börjar söka egen lägenhet där. Skriver b-uppsats om bröstcancer tillsammans med Nisse, en kursare. Har svart att kanna mig hemma i Malmö. Avslutar studierna vid Mah i november. Har da tagit 75 av 180 högskolepoäng. Blir diversearbetare och flytar hem till Amanda. Angrar att jag flyttade fran Anna.

I januari 2008 aker jag till Utne, Norge för att jobba tva manader. Blir kvar i Norge under i stort sett hela aret. Jobbar pa Utneheimen samt Hardanger folkemuseum och Agatunet. Finner ett lugn. Träffar Jarand. Aker med Karin till Sicilien en vecka i september. Varmt. Fint. Kompletterar psykologikursen i Linköping fem veckor i sptember-oktober. Flyttar tillfälligt till Bergen där jag jobbar för Metodistkyrkan. Firar nyar i Stockholm och flyttar i Januari till Uppsala där jag antagits till b-kursen i psykologi. Planerar att ta ut en bachelor i psykologi. Klipper av mig haret. Har manga och entusiastiska tankar om det nya studentlivet. Fortsätter dock att tvivla och funderar pa vad jag ska bli. Läkare? Museiarbetare? Landsbygdsutvecklare? Äppelodlare?


1/3/2009
Ensam i Broolyn. Jarand kom inte med sandagsflyget heller. Men jag klarar mig bra har. Har atit en multigrain bagel med graddost. Skall snart kopa kaffe.

Spindel

Klicka Här!

Gubbslem

Igår träffade jag ett så kallat gubbslem. Enligt wikipedia är ett gubbslem (Gonyostomum semen) "en vanligt förekommande encellig alg som förekommer i sjöar världen över. Namnet kommer av att algcellen innehåller slembehållare som exploderar om cellen utsätts för värme eller beröring."

Den här encellige algen stod utanför Torsgrillen och kräktes "hora, slyna, fitta" åt mig och mina kompisar. Lågvattenmärket var när han liknade min gröna mössa med tofs vid en rutten klitoris, samt tillade att han verkligen inte tyckte om sin mamma och inte hade räknat med att träffa henne (det vill säga mig) klockan tre på natten vid ett snabbmatsställe.

Jag hoppas på allvar att han aldrig träffar en tjej som accepterar hans verbala gummistövlar med gödsel på.

Konsten att hissa.../Att gå tufft...

Förkylning hos vuxna

Förkylning är en infektion i näsa, svalg eller hals som orsakas av virus. Vila och vätska är väl beprövade egenvårdsmetoder. Receptfria läkemedel tas vid behov. Antibiotika hjälper bara mot snuva orsakad av bakterier. Kontakta vårdcentral om du har huvudvärk, spridd smärta, mer hosta, stigande feber, stark sjukdomskänsla och nedsatt allmäntillstånd och om du har ihållande öronvärk.

Bilden föreställer en man som nyser i armhålan! Så här kan du hålla armen när du nyser för att undvika att få smittan på händerna.

En vuxen person får i genomsnitt en till två förkylningar per år. Förkylningen brukar klinga av efter några dagar upp till ett par veckor.

Virussjukdomar har ofta två faser med feber, men i de flesta fall räcker egenvård för att förkylningen ska läka ut av sig själv.
Förkylning är en infektion som orsakas av ett virus. Viruset sprids på olika sätt, till exempel:

• via luften, till exempel när någon nyser.
• genom direktkontakt, till exempel när man hälsar på en förkyld person och sedan gnuggar sig i ögat eller petar i näsan.
• genom indirekt kontakt, till exempel när man greppar ett dörrhandtag som en förkyld person just har tagit i.

Du kan lindra obehagen på olika sätt, men gemensamt för alla förkylningsbesvär är att tillfrisknandet underlättas genom:

• att dricka mycket om du har feber.
• vila.
• att inte röka. Passa på att sluta röka när du är förkyld.
• att undvika hård fysisk ansträngning, till exempel träning.

Källa: www.vardguiden.se


Pt. II - Att gå tufft
Ni som sett the Wire känner igen Lt. Cedric Daniels och vet då precis hur han går?

Snart sambos

Hej!
Jag vill bara meddela att jag numera bor i ett lila flickrum på Flogstavägen 39 D i Uppsala. Det är fint och bra. Men jag väntar fortfarande på Moses som flyttar in på tisdag.

Anna och Ida har åkt till Göteborg och jag är ensam hemma och sjuk. Försöker att ligga still på soffan men det går sådär. Jag gillar för mycket att montera ihop lampor, borra i väggar, skruva fast saker och ordna fint på den nyuppsatta hyllan. Det är kul att vara nyinflyttad. Nästan lika kul som det är tråkigt att flytta ut, så allt jämnar väl ut sig?

Meddelar framöver när det blir fest. Utöver det är alla välkomna närsomhelst och hursomhelst.

Veckans Spam

"Erase all memories of your failure"

Centrifugeringen

Jag tvättar inte längre.
Till alla män som i olika intervjuer har sagt "Jag stryker faktiskt mina egna skjortor" vill jag härmed rikta: "Jag tvättar inte. Men det finns så mycket annat jag hjälper till med i hemmet"

Men idag är jag sjukskriven och snorig, ett undantag. När jag satt där uppe på bordet och dinglade och väntade på att tvättmaskinen skulle centrifugera färdigt (den säger att det är en minut kvar, men så blir det plötsligt två minuter igen och så håller det på) så insåg jag hur många vackra minnen jag har kring just detta att vänta på tvätt.

Jag tänker inte främst på studentkorridorens tvättstuga där man alltid bara hade en timma på sig, så allt nästan aldrig blev torrt, även om det var spännande att det passerade så mycket okända människor i ens egen ålder när man satt där och väntade.

Och inte på tvättmaskinen som tillhörde lägenheten jag hyrde tillsammans med Johanna en sommar, när hon hade tvättat bara en liten tröja och all trygghet hon lade i detta att ha ett nytvättat plagg, sköljmedelsmjukt.

Jag tänker på tvättomaten i Strasbourg. Ett par hundra meter ner på vår gata Grand'Rue, förbi godisaffären och tidningskiosken. Där man satt och väntade på rad tillsammans med tanterna och gubbarna och läste Calixthe Beyala och Jean Anouilh.

Och på tvätteriet i Beirut, som jag fortfarande har kvar en gigantisk påse från, där kunde man inte tvätta själv utan fick gå till någon bar under tiden, förmodligen gick vi och åt crepes på studentgatan längs universitetsområdet där alla snabbmatställena låg packade.

I kollektivet Kniven högt över Stortorget i Lund, där tvättmaskinen stod i det bästa badrum jag någonsin delat. Det stora fönstret mot gatan, bandspelaren med Cocteau Twins, röda väggar och badkaret som på en liten tron.

Och att tvätta på landet och hänga upp kläderna på snurran som styrs av vinden, samma vind som ger kläderna sin doft. Långt in på hösten kan man hitta ett plagg vars lukt känns som ett djupt andetag på sommaren.

Jag tycker så himla mycket om det där att sitta och titta på tvättmaskinen som snurrar. Det känns så nödvändigt i all sin meningslöshet.

Under jul/nyårsslappheten har jag sett två dokumentärer, repriser tror jag bestämt att det var. En handlade om en ungersk bedragare och en om ett gäng från en söderhavs ö som besöker England. Både dessa har varit alldeles för bra för att vara sanna. Jag inser efter att ha sett dessa att jag har tappat tron till att berättelser som dessa kan vara på riktigt, eller snarare jag har tappat tron på att det finns något så otroligt som inte är påhittat.

Jag möter i min vardag alltfrån rent påhittade historier, vansinniga fantasmer, småljug, ironier till intressanta vetenskapligt utformade ontologier och teorier om kvantuniversum som beter sig med sin egen logik. I denna flod av mer eller mindre verkligt förankrade verkligheter känner jag att jag har tappat tron på helt fantastiska historier som faktiskt är verkliga. Männen från ön Tanna är för bra för att vara på riktigt. Den ungerske skojaren som bland annat varit förbundskapten för det ungerska landslaget i simning utan att själv kunna simma är också för otrolig för att inte vara påhittad. Men den är inte det, det är på riktigt.

Kanske är det så att jag möter alldeles för få verkliga historier som är fantastiska. Kanske är det så att verkligheten vanligtvis gestaltas som så grå, insnärjd i en byråkratisk apparat, så ond mot den lilla människa och alldeles så vanlig att jag tappat tron på att det finns verkligt fantastiska historier som är på riktigt. Verkligt fantastiska historier har fiktionen, påhittet, fantasin och den mer världsfrånvända filosofin tagit över och gjort till sina.

2009

Det är bara fem minusgrader i Leksand idag men jag sitter inne med förkylning. Där ute åker Laban och hans lillasyster Klara längdskidor. Jag läser olika personers årsbästalistor och försöker tänka efter, vad var 2008 för ett år egentligen?

Det är så lätt att känna att det bara försvann och att allt är samma. Men jag har ju adopterat en klubb, flyttat ihop, blivit kär i en stad, fått ett nytt jobb. Skaffat gran. Lärt känna barn. Det är fint.

Sånt jag tyckte extra mycket om var filmen La Zona, serien The Wire, boken Maken, låten Thirsty.

På nyåret drack vi hotshots i en stuga i Tällberg, allt kändes lätt. Då var det minus 16 grader och vi tände fem paket tomtebloss på landsvägen.

Det är mycket som ska hända 2009, det vet jag redan nu. Skål för det!