Har ni hör t den förut?

Den här vitsen berättade Oscar, min trettonåriga kusin, för mig häromdagen:
"Om en kvinna tror att vägen till en mans hjärta går genom magen, då siktar hon aningens för högt."
Hehehe.
Det är krabbfest hemma hos Hultkvists på S:t Larsgatan. Min bror diskuterar drogliberala tankar med gästerna som i sin tur kontrar med "Vad är lycka?". Jag vet inte var jag ska ta vägen. Har lite huvudvärk och saknar den närhet och glädje jag kände i somras, när vi var tillsammans på Karins land och söp.
Vad gör ni? Jag kommer till Lund på söndag. Då hoppas jag få träffa iallafall några av er.

Maria! I just met a boy named Maria! Nanana na na.....

Lustprincipen. Individuell frihet. Samhällelig aspekt och personligt mått av lycka. Kan man mäta lycka?

Ett potpurri av diskussionsämnen att droppa över ferdagssuppén.

Interlude

Nu var det längesen sen sist. Sitter och sorterar i Itunes och lyssnar på webbradio. Lyssnar in mig lite på Rollons webbklipp. Bubban om Björn Borg... Ska nu springa iväg på whiskey och öl mässa, är nog lite sen som vanligt. Så nu måste jag springa. ZOOOOOOM.

Tönten

Hej alla musiknördar! Ibland när jag läser bloggen så får jag en känsla av att jag har dålig koll. Då känner jag mig tråkig och ointressant och lite utanför. Som vanligt dyker känslan upp som tema i en dröm. I natt drömde jag att bloggen var ute på en resa. Vi gjorde någon sorts flodkryssning mellan Prag och Moskva eller nåt. I alla fall, för att fördriva tiden skulle vi leka nån sorts lek. Den gick ut på att man fick ett ord (av Jonathan) och sen skulle man improvisera fram nåt kul utifrån det ordet. Alla fick jätteroliga och spännade ämnen men jag fick ett ord som jag inte kunde. Alltså jag visste inte vad det betydde. Det var nåt på s som beskrev en egenskap tror jag.

Ja sen spårade drömmen ur totalt men det ska jag nog inte berätta om i cyberrymden.

Ta det vackert!1

Poptips/vädjan

Jag vill härmed rekommendera:

Sibira. Rimmar på ordet hoppgropssand.

Hello Saferide. Låter som Juliana Hatfield.

Snälla, ge mig musik! Jag har inte fixat internet än och det finns bara skitskivaffärer här. Jag är hänvisad till recensionsutbudet, det räcker inte.

PUSS

What it do?

Måndag och trött efter helgens utsvävningar. Karin, vi saknade dig i fredags.
Kul att läsa en av dina texter. Tror att jag inte har läst något som du har skrivit i tidningen innan. Annars är ju dina blogginlägg alltid fina och bra, det märks vem av oss som är journalist,
Läste om Ulf Lundell i Sydsvenskan igår medan jag lyssnade på en annan gubbe (som dock verkar oändligt mycket mer sympatisk) och åt söndagsfrukost. Ulf verkar ju inte bara vara pretentiös och bitter utan också oerhört långsint.

Bra bloggar.




En vecka av arbete med hemtenta men vi ses väl på fredag?

Dimmig natt

Igår: Darins spelning på Cloetta center.

Sen firade jag farfars 84 år med tårta, diskuterade feminism med min pappas gamla i-linjenkompisar över två glas vin och fick romdrink hos Rikard. Sen dansade vi långsamt oss in i rootsreggaens förlovade land på Bagdad. Jag tror vi var typ sju personer där den sista timmen. Jag drack mycket rom och cola. Sen vinglade vi hem till Rikard igen och lyssnade på nittiotalspop: Supergrass, Cannonball-låten och bob hund. Ni vet ep:n med Jag har glömt min första cykel och Gräslök, ja den, den är ju så fin. Daniel tog fram en mumie ur Rikards garderob. Jag spillde vin på golvet. Jag talade sanning och kunde inte hålla upp mitt huvud. Måste ha somnat, när jag vaknade hade jag pengar fastklistrade i ansiktet. När jag kom hem läste jag om Darin. Tänk att medan jag dansade och pratade några timmar, så hade de gjort en hel tidning.

Ord men inte mening

I dag försov jag mig. Måste verkligen fixa en redig väckarklocka. Min förra gick sönder mitt i natten - min förra sambos/bruttas vattenpipa föll av någon konstig anledning mot golvet via min arm och tog med sig väckaruret på vägen. Jag blev skit rädd - som tur var det under semestern annars hade katastrofen varit ett faktum. Min minus flex börjar verkligen skena iväg, minus 2 timmar denna vecka. Men det gör inte så mycket eftersom att det betyder att jag varit mindre på jobbet än jag borde (Joel ler stort och utstöter ett MOOOOHAHA). Det börjar kännas att många av mina vänner har åkt bort. Jag ska nu räkna upp vilka och vart de tagit vägen samt ett betyg (5-gradig skala):

Dennis - Barcelona - 3.2
Helena - Madrid (den 25/9) - 4.3
Jens - Amerikanska kontinenten -4.5
Joar - England - 3
Dajsan - Göteborg (suck) - 3.5

Det var kanske inte så många. Måste erkänna att jag tog med en del som jag inte ungås med så ofta för att späda ut listan. Men samtliga kommer vara borta över 3 månader. Jag kommer ha mycket tråkigt utan Jens. Kommer även sakna de andra med, men inte lika mycket då jag inte umgås lika mycket med dem. Har ju kvar de flesta kompisarna, ska nog ta och höra av mig lite oftare til dem. Har även nästan slutat spela mitt dataspel (World of Warcraft för er som inte visste, ett evighetsspel som jag betalar en månadsavgift för att få tillgång till), så jag har ingen lättilgänglig verklighetsflykt kvar. Suck. Men jag kommer säkert på nått, har ju fortfarande internet och kabel-TV...

Avlutar med en liten ordvits. Några av er har nog hört den förut, men den tål att upprepas!
Det är inte lett att vara est det är balt.

Adjö!

Gitarrolyckan

Idag var en läskig dag på sätt och vis. För det första sitter min mamma och hennes fyra skolsköterskeväninnor i matsalen och pratar om kaniner som juckar (Karin! Något som tydligen engagerar mammor?!) och marsvin med epilepsi. Det hela påminner mig om husdjur. Då tänker jag på Pelle och hur jag hittade honom när jag kom hem...hjälplöst kravlande, halvt på rygg, inklämd mellan gitarren och väggen...det var hemskt! Dom kan kvävas om dom hamnar på rygg! Men han ska ju krypa in och emellan allt...suck. Jag lyfte upp honom och sen fick han hämta andan i mitt knä. Nu verkar han så trött...vill inte äta sina räkor..

Men det har varit en bra dag också! Efter jobbet (jag har jobbat i stort sett dygnet runt denna vecka, därav min bloggfrånvaro.) hämtade jag mina två kusiner Emma och Amanda från skola respektive dagis. Sen åkte vi hem till Slaka där dom bor och det är nästan på landet och vi gick ut i naturen med hundarna (Bella samt Milla och Alice), och löven skimrade i gult och vi hittade en jättefin husvagn från typ femtiotalet med ett sånt där gammalt kylskåp i, och lilla Amanda hade feber och var så där gulligt trött och slapp och rödkindad som barn blir när dom är sjuka. Och i trädgården dignade träden av mogna septemberäpplen...

Nu hoppas jag att min mamma snart serverar efterrätt för då ska jag delta i bjudningen!

Ciao habibi!

Vad heter Usamas glömska bror?

Vart var det jag Laden.

Bävernylon

Å nej. Top Model är ju mitt favoritprogram, men nu röstade de ut den absolut bästa tjejen i andra programmet. Ska jag se det som en chans att bli kvitt från mitt beroende? Eller ska jag försöka hitta en ny favorit? Allt känns så tomt.

En sak till, jag läser Linda Skugges blogg ibland. Folk säger att de har fått en så mycket bättre bild av henne sen de började läsa hennes blogg, att hon är så mjuk och snäll mamma etc.

Jag är så besviken på henne, hon var en förebild. Nu hade hon, jag tror på allvar, rekommenderat en antibakteriell lotion som dödade bakterier i hela fyra timmar, med orden: bra om man ska åka tunnelbana. Dessutom skrev hon att hon redan nu börjat köpa små rosetter och pennor och sånt som hon skulle ge till sina döttrar i december (en present om dagen) och att Tiimari var hennes favoritaffär. Tidigare har hon manat till korståg mot alla som inte byter handdukar minst en gång i veckan och så brukar hon ge sjukt äckliga recepttips på paj. (vad tycker vi om paj?)

Jag menar inte att hon är elak eller dum eller så, bara: inget annat har fått mig att längta så lite efter att bli vuxen och skaffa barn.

Imorgon ska jag hälsa på min mammalediga arbetskamrat och hennes tre barn, och en annan från redaktionen ska ta med sig sin bebis! Vi har köpt en kanonlen apa med långarmar i present. Sen ska jag se The Legends på Herrgårn.

Klanto 2005

Igår råkade jag komma åt skriv-ut-knappen när jag var inne på bloggen. Ni vet den som gör att det skrivs ut direkt utan att man får välja skrivare. Datorn var inställd på en skrivare på andra sidan redaktionen. Jag löpte dit och hittade alla våra blogginlägg prydligt utskrivna. Fick hjärtat i halsgropen. Tänk om någon hade läst det.

Öde ö?

Då jag har koll på cyberrymden måste jag tipsa om min nya addiction. En blogg om "Lost". Kan det bli bättre?
Men varför måste vi vänta så länge på nästa säsong och varför har alla redan sett alla avsnitt fast nerladdade. Jag tror vi måste diskutera detta fenomen. Jag skulle kunna ladda ner alla avsnitt av någon TV-serie för att se dem någon helg men jag gillar ju känslan av förväntan inför nästa veckas avsnitt och jag gillar att diskutera serien utan att höra: "Jag har redan sett hela säsongen och vet vad som händer".

OK, det är tidigt och jag babblar. Dags för skola och kaffe...

I am the resurrection

Här sitter jag. Framför min enorma skärm. Kan inte hitta på något att göra. Denna vecka jobbar jag det tidiga skiftet (6.30/9.00 - 15.00/17.00) och det är skit jobbigt. Veckan började som sagt nedan med en sömlös natt. Efter 29 timmar i zombieaktigt tillstånd slog John Blund mig hårt i huvudet med sin sandpåse. Jag dog och återuppstod tydligen imorse. Åt en macka och pendlade till mitt jobb(efter inköp av DN och Pressbyrånkaffe). Och vad har jag gjort på jobbet idag kanske ni undrar? Jo, jag har lärt upp en ny på avdelningen. Jennifer heter hon, och är så där mystisk som alla nya är. Hon har lärt sig ett och annat men hon är inget maskingeni som jag. Vi har även fått en ny robot. Den håller på att installeras av robotkungen Karl-Lennart. Vem är den här Karl-Lennart?
Han kan vara 40 år, troligen äldre. Bor i Jönköping men talar göteborska(Usch!). Hänger ganska mycket på Spraydate, tydligen desperat. Han är som en bekant, som man hatar och aldrig ringer. Men som ringer ändå, kanske kommer oinbjuden och pajar dina favoritsaker och tycker det är kul. Ett UV helt enkelt. Svår att hata och svår att älska. Nu har jag varit hemma ett tag, fått lite distans. Så nu kan jag lugnt somna och drömma om Galna saker. Vem vet, jag kanske drömmer om någon av er? Ska rapportera imorgon om så blir fallet! Good Night Margareta, Where ever you are.

Nano

Skinade fin
Ligger du där
Utan mig
Varför
har jag inte dig
Åh Nano
Du är så fin

En liten dikt tillängnad min nya kärlek...

PS!
Jonathan! Jag har alltid vetat...

Pucko-jonis

Två saker som passar in på mig:

Jag är dålig på teknik

Jag har dåligt minne

Det som hände mig idag har alltså både goda grunder och bekräftar att en hel del går emot mig just nu.
Så här gick det till: Jag hade börjat det mödosamma arbetet med att föra över alla mina kontakter från min gamla mobil till min nya. Manuellt, en kontakt i taget. Sån är jag. Men så blev jag informerad om att man kunde kopiera till simkortet och föra över kontakterna - hundra styckna med bara några knapptryckningar! Fantastiskt! En tillfällig fäbless för det okända och moderna fick mig att prova. Nu är jag förlorad. Förlorad bland teknikhatarna. Typ alla mina kontakter är borta. På båda telefonerna. Åh! Jag är så jävla puckad.

Free as the wind. Hopefully learning

More than this? There´s nothing ...
/J

PS. Charlie hälsar från hängmattan.

O baile todo

Nu när höstrusket börjar närma sig behöver vi nog lite svettas lite.
Gå hit för musiken och börja dansa. Läs sedan denna artikeln om musiken från favelan.

Hmm pizzautställning. Låter intressant. Själv var jag kulturell i helgen då det var dags för Kulturnatten i Lund. Såg utställningen "The light set-up" av Olafur Eliasson och blev ganska imponerad av hans lek med ljus och former. Därefter var det gladpop i Stadshallen med Malmöbandet Billie the vision and the dancer. För första gången på länge såg jag ett, för mig, tidigare okänt band som verkligen var grymt bra. Ni borde också kolla upp dem!

Karin, blir det något Lund till helgen?

Pizza

Mauri var här i helgen. Vi såg Josef Fares film Zozo, jag kände igen mig i Beirut och Mauri kände igen sig i Zozo.

I söndags åkte vi Opel/Golf till Peking och såg en utställning om Den svenska pizzans historia på Arbetets museum. En gammal kompis kompis hade producerat utställningen och berättade pedagogiskt om den första pizzabagaren i Sverige (Peppino) på ena väggen (filmad alltså). Sen blev vi väldigt hungriga och gick och åt pizza. På väg hem stannade vi och köpte bilgodis. En dag i svullets tecken. På kvällen lagade Mauri en gryta till mig som kommer räcka hela veckan! Ska snart gå hem och frysa in den i portionslådor.

Var hos doktorn idag, hon sa att jag skulle sluta stressa, börja äta regelbundet och motionera! Vilken grej!

Här var det sömnlöst

Om 3 timmar måste jag åka till jobbet. Jobbigt! Jag kan inte sova så jag skriver lite nonsens här istället. Eller ska nog försöka somna in i alla fall. Känns en smula dumt att sitta här när man borde ligga i sängen och drömma om bra grejjor. Avslutar dagens inläggg med en bild på min kompis Jens och hans brorsa Josef från förra helgen. En fin bild tycker jag.

Fikon och Alpernas fall

Hej! Idag är stora humordagen, så jag tänkte bidra med något skoj. Det tycker jag passar bra nu i september, vemodets månad. ("Minns i november, den ljuva september..." aahh..) Jag har redan gjort två trevliga och roliga saker idag; köpt gummistövlar och ätit Bosses glass. Båda aktiviteterna tillsammans med min kära fru moder.

Kan ni fikonspråket? Det är jättekul! Så här går det till, vi kan ta mitt namn som exempel: man ersätter namnets första stavelse (eller de tre första bokstäverna, lite olika beroende på ord) Ju med Fi; Filia och sedan byter man ut namnets andra del lia med kon; Jukon, alltså Julia blir "Filia Jukon". Visst är det fint!

Här är era egna namn på fikonspråket:

Karin - Firin Kakon
Charlie - Firlie Chakon
Tove - Five Tokon (hihihi!)
Jonathan - Finathan Jonakon
Ida - Fida Ikon
Joel - Fiel Jokon
Martin - Firtin Markon

Men det absolut roligaste ordet på fikonspråket är Kungliga flottan. Titta!

"Fingliga kukon fittan flokon" (hahahahahahahaha!!)

Fattar ni?

Över till något annat, som egentligen är mycket tragiskt men som i följande sammanhang blev väldigt komiskt. Det var en intervju i torsdagens metro med den där tjejen som skrivit en bok om tsunamin. Först beskrev hon lite vad som hände den där morgonen, hur hon räddats och så, och sen stod det såhär:

Vad tänkte du?
-Vi hade ingen aning om att det var en tsunami. Jag trodde det var världens undergång. Det gick rykten om att Alperna hade rasat - hela bergskedjan.

Och sen gick dom bara över till en annan fråga, om boken. Jag blev helt ställd. Jag menar hur tänkte dom då? Var skulle alperna ha rasat, vart skulle dom ha tagit vägen? Dom kan ju inte falla ner i nåt hav direkt. Skumt.

Nej, vilket långt inlägg det blev, nu måste jag gå ut med Bella. Ska bara berätta en grej till, om Pelle. Han och jag har flyttat in i Annas rum nu, som är lite större. Jag har fraktat stora stenbumlingar från sjöbottnen i Brokind, och en halv trädstam, allt för att kunna inreda Pelles livsrum lite mer naturtroget. Jag har köpt hö och sand. Av detta har jag sedan byggt två grottor, för han gillar att krypa in och gömma sig. En grotta är under min säng. Men han har inte så mycket som sett åt grottorna! Han har valt att bo bakom datorn, i själva sladdhärvan. Där ligger han som en gök i sitt näste. Det är fascinerande hur djuren anpassas och rättar in sig i vårt kommunikationssamhälle. Synd bara om han har glömt sitt ursprung. Men jag menar, när valmöjligheterna finns, varför bo i en grotta? Vi gör det ju inte.

I öknen blommar kärleken

Ville bara säga att jag är hemma igen. Eller, hemma och hemma, men i Sverige iallafall. Linköping. Jag har varit på Gran Canaria. Det var varmt, det blåste. Jag har badat i havet, lekt att jag var en delfin. Jag har gått på musikal tre kvällar, jag har åkt båt, ätit fyllda bläckfiskar och sett minst hundra nakna bögar i den kanariska öknen.

Jag känner mig förvirrad och lite trött. Livet är så stort. Det finns för många länkar. Oöverskådligt.

Skulle så gärna vilja träffa er snart! "Tillsammans är man mindre ensam"... (det blir mitt höst-bok-tips, fast jag har inte läst den själv, men den handlar bl a om Paris. Jag vill åka till Paris.)

I'm to sexy for my jeans!

Höst. Du hemska, uppskattade höst. En av mina fyra favoritårstider är här. Men tråkigt nog har jag fått en släng av höstdeppan. Så kan inte riktigt njuta av allt som är bra med hösten. Ingenting känns speciellt motiverande, förutom verklighetsflykterna (data, bok, film och annat kulturellt tjafs). Det finns dock små ljusglimtar. Cat5:s Sexy är en av dem. Vet inte om låten är gammal eller ny. Hörde den hur som helst på P3 Svea för några nätter sedan. Fint, fint. Vill ha mer euroelectrodisco och bra röj som jag kan mildra krämporna med (haha nu kom den precis igen på radio (1:58 050916, p3 Svea)). Att dansa och digga sig igenom en depression är trots allt aldrig fel. Att inte ge förslag beivras! Känns som att jag behöver glada till mig lite (kan man skriva så? jag är skeptisk men apatisk) inför Anthony & the Johnsons konserten i november. Det kan nog behövas.
Har precis fått reda på att Jonathan kommer upp till vår vackra huvudstad i oktober. Han kan nog få mig på bättre humör. Han är ju trots allt en rolig och intelligent person. Arkitekt studier till trots. Min kompis Jens, som jag tycker så mycket om, flyr norden om en halv vecka. Han ska tydligen till LA, Central- och mellan Amerika i tre månader. Med brutta och allt. Han kommer att saknas, men inte glömmas...

klen eller stark?

Apropå koalans skarpa analys (ja, den är ju borta nu men vi trogna bloggare minns). Jag översätter till vår ordvitsvariant: Kleen eller Starck?
Enjoy

VAD ÄR DET HÄR

En sak som verkligen får mig att vilja utropa: MÄH! Vad var det jag sa? är den här totala nedskrivningen av Fi som pågår just nu. Jag har fortfarande inte fattat vad det är de har gjort som är så jävla fel. Det verkar som om det pågår maktkamper inom partiet och som om alla inte är överens. MÄH! Säg ett politiskt parti där det inte är så, särskilt i början. Det är som om de inte får vara buffliga, uttala sig klumpigt eller vara oense bara för att de är kvinnor. Varför måste de vara så jävla mycket bättre människor för att de är ett kvinnoparti? Jag tror inte att det är många av dem som har den gamla Ellen Key-åsikten: om bara kvinnor fick styra världen så skulle alla vara snälla mot varandra och inga krig existera. Man kan vara feminist av andra skäl än att man är så himla vän och god och snäll. Vad var det vi sa - jag kommer ihåg när vi pratade om Fi i Alkov och att det skulle komma värsta motståndet mot partiet. Varför är det ingen som skriver något om sakfrågor? Och hur kan det vara så fruktansvärt upprörande att man ska kunna få döpa sina barn till vilket namn man vill? Vad är det för trångsynt samhälle. Tänk om man kommer från ett annat land och heter Maria fast man är kille, ska man inte få heta det här? Nu är det legitimt att skratta och håna Fi och om man tänkt kanske rösta på dem ska man känna sig som värsta onda ufot. BUT WHYYYY?

Timmmeehh

Fredrik Strage har en liten Timmy-docka som sa "Timmeeeeh" på fem olika sätt när man tryckte dess hand.

Läs boken Fans, den är jätterolig!
Det är kul att det står på omslaget: Fans. En bok om besatthet av Fredrik Strage. Hihi.

Linköping, Linköping. Tänk så många talanger den här staden fött. Jag säger som Strage: Tur att de byggde Cloetta Center så de får plats med hyllningarna när jag fyller 33.

Rolig väst?

Kan det vara den hära länken?
http://www.ebaumsworld.com/videos/kanyewest.html

Kaneezy

Hittar fortfarande inte länken till Kanye Wests (ö)kända utspel på nationell TV i USA men jag hittade den här låten. En cover på Kanye West låten "Golddigger". Ganska smart och rolig...

För mer om den alltmer laddade politiska situationen i USA, gå hit.

Jag tror jag borde göra som Charlie och ta tjänstledigt, med både skolan och allt med Filmstudion så tenderar dagarna som spenderas i Lund att bli minst 12 timmar långa.

Karin, vi saknade dig i fredags...

Skattefritt, det nya svarta

Malmö är ett skatteparadis. Malmö är en ö där man kan slippa betala skatt. Undrar varför det inte finns fler moderater på Möllan här kan man gå runt och hahndla skattefria grejer precis som på båten. Skattefria cigg, skattefri öl, skattefri mat, skattefria krogbesök där rökning är tillåten och sist men inte minst skattefria taxiresor. Fresh just like the Caymen islands. Kom hit kom hit skörda frukt till låga priser.

(Jag annonserar härmed ut min tjänstledighet, återkommer i oktober; behöver en liten semester)

Yeehaw

Så var det måndag igen. Ännu en helg har avverkats. Det känns som en vanlig måndag förutom att det är lite kallare i skuggan nu än för en vecka sen. Som en ninja ute efter att stjäla ens liv har hösten kommit. Man tror att man går säkert när. BOOM. Så har man en giftig kaststjärna mellan skulderbladen. Fast jag gillar ju hösten, ninjor med för den delen, så det gör inte så mycket. Lite jobbigt att man inte har en stilig höstjacka att visa sig ute med. Men det kan säkert införskaffas. Och på tal om jackor, så har jag inte heller någon bra vinterjacka. Jag har dock kvar den fjällrävenjackan som jag och Tove slogs om en höst för fyra år sedan. Den är fin men en smula för liten. Men allt ordnar sig säkert till slut, är en smula bortskämd med sådana saker. Det finns så mycket jag vill skriva, men som jag inte kan formulera på papper. Bland annat en ny(?) filosofi, att jag körde en himla fin flyttbuss i helgen, min nya digitalkamera, att jag känner mig lite ensam ibland, varför jag inte äter socker och vittmjöl, Cagney & Lacey etc. Det blir säkert något av nått någon gång. Måste sluta tyckte jag hörde något bakom byrån. Det kan vara en ninja eller bara hösten som har lyckats blåsa in genom någon springa. Har robotarna till slut hittat mitt hem?

Kärlek & pengar

MTV #2. Det visas inte många bra musikvideos, så jag förstår dom. Delvis iaf.
Det senaste verkar vara att erbjuda tittaren lite kärleks- eller cashinfo. Livets nödvändigheter.

Hur stor chans har erat förhållande? Och hur mycket pengar kommer du att tjäna?
Nästan alla förhållanden är bra eller mycket bra och att dagens kids kommer att tjäna stora mängder pengar.

MTV tror på framtiden. En framtid med trygga förhållanden och galen ekonomisk tillväxt.
Det låter ju jävligt 1900.

Sean Penn

Så dålig var han ju inte!

Men den här tanten däremot. Herregud! Om de inte har bröd kan de väl äta kakor i stället?

A link to the present

Här är en länk till min kompis blogg. En massa bilder. Lite text. Trevligt trevligt.

HE!

Ban marriage!

FInt!

Skriva eller rita?

Jonathan! Din bloggande skolkamrat gör en hård men rättvis jämförelse mellan ditt blivande yrke och mitt. Tur att en i familjen får vara lycklig och ha pumps i alla fall. Det blir du Joni! Det blir du.

Djungelns djur

- OCH LILLA KARIN ÄTER BARNMAT!
Så skrek min kollega idag när hon upptäckt min plastlåda med Hemköpspannkakor. Jag tycker mycket om just den kollegan, annars hade jag blivit sur. Jag är yngst på den här arbetsplatsen förutom en av praktikanterna. Det märks ibland.

Idag har jag också märkt att alla som går förbi mig tänker: En kakadua, men inte vågar säga det. Jag bär min klänning med djungelmotiv.

Det kom en skolklass på besök, de vandrade runt och tittade på mig och jag kände mig som... en kakadua. Men en ganska tuff kakadua. Typ: snart ska jag ringa värsta popstjärnan och intervjua, sånt får man göra när man är kakadua.

I Die

Idag, eller snarare i natt, blir det en dubbelpost. Det hände en märklig grej på pendeln hem idag. Jag satte mig på tåget, valde skiva i IPOD:en. Det fick bli Magnetic Fields I. Den var det länge sedan jag hörde den tänkte jag. Tog upp min trotjänare DN och började läsa i Ekonomisidorna. Hade kommit in en bra bit i en text när ett gäng fulla ungdomar steg på. Aha en sån resa tänkte jag. Efter mycket om och men så hade två ur gänget hamnat bredvid mig, en brutta och en kickersnubbe. Jag försökte fokusera på en artikel angående hurvida sänkt a-kassa ledde till störra sysselsättning. Killen drar fram en kniv av butterfly typ (kuriosa: min brorsa har en sån, den heter Aron och han använder den till att öppna brev). Killen som håller i kniven är hur full som helst, kombination av onykerhet/kniv gör mig en smula nervös. Det hackas lite med kniven på ett säte framför oss. Tjejen säger något som verkar ha att göra med mig, han vänder sig mot mig och frågar något, Jag hör inte något med I i refrängen reducerar hans fråga till osammanhängande läpprörelser, och jag kan trots allt inte läsa på läppar. Så hörlurarna åker av. Gillar du den här frågade han tydligen. Ja ehm nej säger jag. Du jiddrar med den här svarar han. Hmm han sa tydligen jiddrar tänkte jag. Jaha nu måste jag förklara mig för en full tönt tänkte jag. Här ska du av! Räddad av klockan, en kille säger bestämt åt min sitsgranne. Grannen svarar med att hacka lite i Glaset framför oss och staplar sedan ut, hackar lite i glaset utanför tåget. Allt är över. Tåg resan fortsatte lugnt som vanligt och inget mer strul fanns inom räckvidd.

Det galna med denna historia är inte kniven utan att jag faktiskt inte blev rädd, lite nervös men inte direkt rädd. Man ska nog ha en smula respekt för knivmän tror jag, i alla fall när de sitter bredvid. Hursomheslt (är detta ett ord?) så mår jag bra och är inte alltför skakad. Nu blir det saft och internet. Ciao!

R U RDY 2 PAARTAY!

Lite bilder från festen i lördags (050903). Har kommit på att jag inte är den bästa partyfotografen. Ska nog gå en ta bilder kurs, lära mig vad som är bra att fota och vad som är mindre bra. Dessutom har alla röda ögon. blixt eller ondska? Hursom titta och kommentera gärna.

Festen är slut. Lokalen utrymmes.

Sannah och Niki. De kanske någon känner igen.

Mr. White och Journalist Henrik Josefsson.

Jag och Tora.

De här satt jag och språkade med.
Intressant fakta! Jag har tydligen
pluggat film med damen i glajjor till v.

Jag med Pernie och Pontus (de är ihop).
Gemensamma vänner till Sannah och tora.

Godnatt

Idag blev jag glad av två ganska obetydliga saker: Zlatans mål och T.A.T.U.s senaste hit. Det finns toppar i mitt liv också.

Even your superficial raps are superofficial

Taget från SvD

"Sean Penn i räddningsarbete

Filmstjärnan Sean Penn skulle rädda nödställda i det översvämmade New Orleans, men insatsen gick i kvav, när båten började ta in vatten. Penn hade glömt att sätta i pluggen i botten på båten och fick ösa i stället för att rädda människor. Dessutom vägrade båtens motor att starta.

Båten var fylld av människor, bland annat Penns personliga fotograf, vilket fick en åskådare att undra hur skådespelaren skulle få plats med de nödställda.

När han tillfrågades vad han hoppades åstadkomma med sin aktion svarade han: “Vad än jag kan göra för att hjälpa till”.

Sean Penn är känd för att vara politiskt aktiv."

Herregud, för att inte tala om den här rapporteringen från Yahoo News:
http://somanyshrimp.com/2005/08/white-people-find.html

Annars fylls dagarna av pendlande, skola, fotboll, bloggande, fest etc.

Kan passa på att säga till alla bloggare som är nere i Skåne att ni är hjärtligt välkomna hem till mig nu på fredag då vi äntligen ska ha vår inflyttningsfest!

Det var en gång...

Jobbar nu min 4:e vecka efter semestern. Måste säga att jag kommit in i det ganska bra, ångesten för att stiga upp och sedan bege sig till jobbet infinner sig trots allt bara varannnan dag. Ofta vaknar jag så sent att jag inte hinner känna efter. Stressa stressa. Läsningen av DN på pendeltåget funkar bra, har bara missat att köpa den en gång. Intressanta artiklar blandat med strunt och vips så är jag framme. Jag spenderar just nu 90% av min vakna tid på jobbet, det är kanske här jag hör hemma. Bara runt 40 år kvar sen kan jag lägga mig ned och ta det lungt igen. Har börjat fundera på att säga upp mig, men vad bra kan det leda till man måste ju få pengar på något vis. Mina planer på att bli ekonomsiktoberoede gick i stöpet för länge sen. Väntar nu på att fröken fortuna ska uppfatta mina numera krampaktiga vinkningar. Allt kanske blir bättre om jag börjar plugga, byta jobb (till vad?), flytta, träna, ge upp eller bara finna mig i situationen. Ni kanske märker den postsemester relaterade stressen. Nog om det. Nu till Helgens upplevelser.

Fredagen började med en fika med min kompis Jens. Sedan forsatte den med shopping och senare middag hos bror min. Den slutade i kaos... Lördagen började med att Dajsan ringde och förklarade att om timme var det dags att försupa till eftermiddagens Fotbollsmatch. Alla samlade sig (Henka, Jovis, Robban, Dajsan och jag) drack några öl, lyssnade på David Hasselhoffs Looking for freedom, tittade på David Hasselhoffs Looking for freedom (runt 3 ggr) sen for vi ut mot Solna och Råsunda. Matchen gick som kanske alla vet bra förutom att jag blev jätte hes. Vi hade lovat att tokfesta efter matchen oavsett resultat, det skulle bli segerfest eller gravöl. Det slutade med att vi hemma hos mig konstaterade att vi nog hade gjort vårt. Jag hade dock ett åtagande kvar. En kollektiv födelsedags fest som nog ni alla har hört talas om. Trött som efter Vansbrosimmet gick jag dit, jag skulle säga hej kramas och hälsa lite sedan raskt hem i säng. Trodde jag. Några handskak och kramar senare var jag i full gång (ingen dans dock). Träffade Henke Josefsson, Tora, Ellen, Sannah, Sannahs brorsa, Johan Thornton och lite fler jag kände. Så småning om tog festen slut på en swebuss mot skåne jag skulle prompt ner, festa med alla de man tycker om. På söndagen vaknade jag konstigt nog tryggt i min säng på Kungsholmen i Stockholm. Hade nog drömt det där om skåne. Jaja nu har jag börjat jobba igen och väntar förväntansfullt mot nästa helgs resa, Övertid och flytt...

OVER AND OUT.
(kan posta lite bilder från festen imorgon kanske? vi får se sa den blinde och gick in i en lycktstolpe.)

Arbetslivet, snart är ni också här, lev medan ni kan

Det är roligare att skriva när man är lycklig men jag måste berätta om mina krämpor. Efter åtta timmar framför skärmen rinner mina ögon - måste fixa en sån där låg strålningsskärm. Skulle också behöva en fotpall och en sån där musarm, nej jag menar armstöd så man inte får musarm.

Där hemma väntar en tjugoårig skalförsedd kompis. Julia har ställt in honom i badrummet och lagt lax- räk och fruktportioner i kylen. Mauri säger att jag måste duscha honom när han har bajsat så han inte klampar omkring med bajs på fötterna.

Intervjuade idag och fick beröm sen: Det här var en rolig intervju sa de. De kände att jag fick dem att dra oneliners. Användbar egenskap.

Shit nu börjar Gilmore Girls! Dags att gå hem från jobbet.

PS idag skrev jag in i det elektroniska lönesystemet att jag är kompledig från i fredags och månaden ut. Alla dagar lyser rött nu och det går inte att ändra.

Bitter? No I just love to complain.

Drömmen om den självgode

Hej! Idag kände jag livet i mig. Solen sken och jag promenerade med Bella längs med Stångån. I luften fanns en söt, lite bränd lukt, en lukt som jag tror bara finns i Linköping, och som lockar mot hösten. Himlen var hög och klar och blå. Jag mötte två flickor som ville klappa Bella. Dom hette Amanda och Linnea och dom hade precis börjat tvåan. Linnea hade en penna och ett skrynkligt papper i handen där hon skrev något. Jag frågade vad det var och hon sa att dom skrev upp allt vad dom såg. Jag skymtade lite av orden, bl a stod det Kanadagås och bajs. Ett litet ljus av vemod tändes i mig och jag mindes med saknad den tiden då STEN, GRÄS och TRÄD var de mest centrala begreppen i livet. Eftersom jag så många gånger sprungit där vid ån på egna barnsben fanns minnena nära till hands. Det var roligt att ramla i vattnet. Amanda undrade varför Bella hade snusnäsduk och jag sa att det var för att hon skulle se tuff ut. Men Amanda sa att den var till för att dregla på och jag sa jaha, som en haklapp menar du. Sen gick dom. Vi mötte gäss också, och jag såg hur det började spritta i Bellas jägarben. Men jag sa Bella, inte jaga fåglarna, ajabaja och då satte hon sig bara och kissade framför dom. Hon är såå duktig.

Då, i solskenet började jag plötsligt tänka på vad jag drömde inatt, och det var en kuslig tanke. Jag drömde att jag fick ett nytt jobb, på ett äldreboende i Lund (en toppmodern danskdesignad version av Österbo...?!), och att jag skulle diskutera min lön med chefen. Den skulle inte bli så hög enligt henne och då fick jag nåt sorts utbrott och höll ett jättelångt försvarstal om hur extremt duktig jag var, att jag var bättre än alla andra, även utbildad personal och att om hon frågade mitt gamla jobb så skulle dom säga att jag var oersättlig, och om hon bara visste vem jag var så skulle hon betala mig hundratals kr i timlön etc etc etc, och jag grät och sen berättade jag för min familj och alla mina vänner hur duktig jag var och hur illa chefen behandlat mig. Det var helt sjukt. Att liksom drömma om ett sånt beteende. Att vara så egotrippad (som min farmor brukar säga). Ja, det var en upplevelse må jag säga. Jag var nästan skärrad när jag vaknade.

Å andra sidan...det är nog ganska självcentrerat att skriva om sina drömmar. Men den här bloggen är ju som den är! På tal om att skriva Jonathan!

På onsdag far jag till canari-land. Blir där en vecka. Jag kommer göra något ganska radikalt, för att vara mig. Jag ska nämligen tatuera mig! Mitt nedersta revben, vänster sida, svarta versaler "LIFE'S A BITCH AND SO AM I" ska det stå. Det är billigt att tatuera sig på Kanarieöarna!

Nu måste jag hjälpa Karin att flytta grejer!

PUSS & KRAM!

habibidagbok

Min arkitektkompis Anders är i Palestina. Idag skrev jag ett mejl. Jag brukar tycka att det här med mejlskrivande är lite jobbigt och tråkigt men med mina nyvunna bloggkunskaper blev det lätt och roligt.

Hur som helst. Det här med lätt och roligt inbegrep ett visst dagboksskrivande. Jag undrar om Anders tycker att jag gick för långt. Om våran arkitektvänskap fick en ny och oklar skepnad. Jag tror nämligen att jag passade på att skriva av mej. Ni vet, så där som man ska göra i en dagbok. Jag tror att Anders blev mer bok än människa idag. Jag vet fortfarande inte om det är bra eller dåligt.

För mycket pengar för lite tid

Hej nu är jag här och skriver igen. Är på jobbet och har tråkigt. Tänkte mest lägga ut en länk för er att åtnjuta. Ni har kanske redan flitigt besökt denna sida men man vet aldrig? http://www.akayism.org. Hade tänkt att länka lite till min gatukonstpolare, men han hade lagt ner sin sida. Hursomhelst titta gärna under 'misc.'. Bilderna bläddras genom att klicka på dem. Hade turen att gå på ett föredrag med akayism hans kompis klister-Peter (han med rådjuren) samt snubben som startade UP.
Skulle kunna återberätta en anekdot eller två men låter nog bli, måste stävja ett uppror som robotarna håller på att planera.


Elsa har även vart i Thailand, Borneo, Mallorca, Tibet och Torsby. Nu ska hon till New York. Tiden går så fort...

Lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig

Trogen min längtan bort.

Tillbringade kvällen med att fråga trettio personer vad de gjorde på stan, det var både tidsödande och knäckande. Mina fingrar har fortfarande inte tinat.

Över huvud taget - vilken dag! Vaknade i lillstugan, tog mig över gräsmattan i morgonrock och träskor huttrande. Kunde svurit på att det var frost i gräset men det var sex grader. Sex kalla grader.

Sen blev det jättevarmt men nu är det vinter igen. Jag har köpt dyra bruna stövlar, men trogen min jordnära image blev det ett par utan hög klack.

Filmnyheter från öst

"Rasrisk flyttar bussar", "Nästan normal sommar", Schwarzenegger ger inget hopp", "Rysk nationalist skapar porrbråk". Samtliga av dessa rubriker kommer från dagens DN (läs igår). Jag fastnade för en av dessa och ni behöver inte gissa vilken. Jag kunde tyvärr inte lägga en länk till notisen, DN hade varit småsinta nog att inte lägga ut den online, så jag kommer skriva ut den i sin helhet. Reserverar mig i förväg från att ha lagt ut notisen korrekt och allt som hör sådant till.


"Rysk nationalist skapar porrbråk"

"En mjukporrfilm regisserad av den ryske nationalitiske politikern Alexej Mitrofanov är det senaste trätoämnet mellan ryssland och Ukraina. Filmen heter "Julija" och huvudrollsinnehavarna bär samma namn - och förbluffande likhet - med Ukrainas premiärminister Julija Timosjenko och Georgiens president Michail Saakasjvili. Mitrofanov, Parlamentsledamot för de ultranationalistiska liberaldemokraterna, säger till Komsomolskaja Pravda att filmen "tar de utrikespolitiska relationerna till nya höjder"." / Erik Ohlsson - DN Onsdag 31 augusti 2005 s. 18 under sidrubriken VÄRLDEN.

Tyckte att notisen innehöll ett ovanligt högt nyhetsvärde, så jag kände mig tvungen att dela med mig. Citatet i slutet är även mycket roligt. Tänk om de borgerliga kunde producera en egen film. Den kunde få heta "Marita". Det finns även en rolig historia om hur jag först slängde DN:s huvuddel och hur jag sen hittade en kopia på tåget hem men den får berättas en annan gång.

Fan va surt att jag inte kan åka ner till Lund på fredag! Men ni har säkert roligare utan mig... (?)

och sist...
I oktober har Elsa en biljett bokad till NYC!