Drömmar

Fantastisk...

Offside=Starlet?

Sitter och gräver lite i tidningshögen på toaletten. Finns det något jag inte läst fem gånger ännu??..... Hittar en tidning av nytillkommet slag som jag på grund av milt ointresse för dess huvudämne inte läst ännu. Slår upp tidningen på måfå och börjar läsa en flera sidor lång artikel. Eller ska vi kalla det artikel??

"Bordslampan kastade ett blekt sken över affischen på väggen. Flickvännen Anna tittade upp från deckaren hon låg och läste i sängen. Hon log åt den svaga suck som kom från skrivbordet. Annars hördes bara regnet som smattrade mot fönstret på parets rum på Wrightington Hotel. Andreas tyckte att det hade regnat en vecka i sträck. Det var bara några plusgrader ute och han tänkte att ingen iallafall kunde beskylla hans nya proffskarriär för att vara glamourös."

Vad är detta för tidning? Och varför känns det som om jag precis börjat att läsa en novell à la Starlet på den tiden det begav sig? Jo - Offside - den hyllade fotbollstidningen. Och "artikeln" jag läser har till och med ett fint namn "Vilse i Wigan". Känner att jag har kommit på något. Hur länge har jag inte fått höra tjötet om denna tidning. Om hur bra den är. Vilken tyngd den har. Vilket djup den har. Att det här är journalistik på hög nivå. Far, bror, sambo, polare - alla säger de samma sak. Nu fattar jag varför. Det är ju en novellsamling! Om sport. Känner mig tvungen att läsa vidare för att se hur det går för Anna och Andreas i regniga Wigan...

Paus

Min i-Book innehåller nästan fyra dagars musik. Om jag fortsätter har jag snart bara någon dags fräsch musik kvar.

Så här: Nancy Sinatra i örat, fysiologiböcker överallt. Framför mig har jag min skärm och en nästan tom snusdosa. Bokhyllan till vänster om mig ser ut som en Pride-flagga och golvet har små upphöjningar så att man inte ska halka.

Det är inte bara klaustrofobiskt att läsa. I veckan har jag fått åka G-släde på arbetsfysiologen.

Jag var uppe i 3,5 G vilket innebär att jag för en kort stund vägde 196 kilo (här ses en kursare som strax ska bli snurrad).

Där läste jag också gamla artiklar från 60-talet. På den tiden var det helt okej att skriva i Svenska Dagbladet att man snurrat en stackars chimpans i över 240 G i fyra timmar. Sedan dog den. Forskningsetik? Någon?

En film vi ser fram emot på Spångatan

Kolla det här!

Mjau!

Idag spelade MR's favvoband nr 1, Vit päls, i p3-Frank. Calle, Laban å gänget snickrade ihop en låt av lyssnarnas inskickade texter, med stil och kräm som vanligt. Missa inte!

Plåsterakuten

Ååh, igår hade jag en så fantastiskt spännande dag i skolan! Det kändes lite som att vara barn på nytt samtidigt som jag fick göra något väldigt vuxet. Men...det vi gjorde är förbjudet så jag kan inte skriva det här...ibland önskar jag att bloggen kunde ha en sorts dagboksnyckel. I alla fall, jag kan berätta att hemligheten handlar om bloood...!

Novembernatt

Oj, vad tiden går när man har massa resttentor att ta igen, samtidigt som man ska klara av de ordinarie tentorna. Stressen har varit väldigt påtaglig och jag kan inte minnas senast jag hade fyra förkylningar på raken samt när jag överlevde på kaffe. Det var evigheter sedan jag skrev här senast. Lovar att jag ska försöka bättra mig i fortsättningen, det har bara varit lite mycket med skola, jobb, Discobelle, fest, träffa Hilde etc etc.

Nu skulle jag dock vilja ta tillfället i akt att bjuda in alla bloggens medlemmar tillsammans med respektive, kompisar etc. till julfest på Ystadsgatan 42. Lördagen den 9:e december smäller det, kan ju vara trevligt att träffas allihopa innan man ska hem över julen och tampas med släkten.

Ni från bloggen som hänger i Stockholm nu på lördag är hjärtligt välkomna till Spy Bar där Discobelle ska ha en afton. Messa, maila eller lämna en kommentar här så skriver jag upp er på listan.

PS. Inbjudan till vår julfest gäller ju såklart parallellbloggen också!

Apan, lammet och jag

När jag bläddrar i "Djurens privatliv", ett exemplar som jag köpte på en loppis förra sommaren, inser jag att vissa saker faktiskt intresserar mig. Det känns både bra och dåligt men mest frustrerande. Jag inser ju att jag absolut inte kan fortsätta med min utbildning eftersom jag inte tycker om människor. Usch, jag tycker verkligen inte om människor i allmänhet. Skånskan är till exempel en hemsk dialekt och bara en i raden irriterande attribut som har med människor att göra. Allt är så töntigt och fult, jag blir bitter och olycklig i en värld som denna. Jag hatar Malmö.

Djurens värld däremot är något helt annat. Här finns en dörr in till något storartat och fascinerande. Något äkta och osentimentalt! Yes! Drömmer om att resa till djungeln kring amazonas. Där skulle jag slå läger och börja samla på djurungar i nöd.

Jag har kommit på att det finns få fyrfota djur som liksom människan har knävecket på "baksidan" av bakbenet. På de flesta djur, tänk er en häst eller katt, sitter ju böjvecket på framsidan, så att bakbenen böjs uppåt inåt. Men jag har kommit på ett annat däggdjur, nämligen elefanten! Därför kan de stå på knä! Vidare har sköldpaddan och också vissa ödlor liknande benanatomi, men de är ju inte däggdjur. Finns det fler exempel? Varför skiljer sig elefanten på detta sätt från andra fyrfota däggdjur?

Om tre veckor är jag i fjällen och åker bräda! Det är faktiskt också en grej jag gillar. Jag har ett par fräcka glasögon från Richmond som jag fortfarande inte har använt. När jag tänker på dom blir jag på bättre humör.

"Högre däggdjur måste kopulera för att fortplanta sig. Hos en del arter, t.ex. den röda jättekängrun, masaigiraffen och den afrikanska elefanten förefaller akten mänskligt sett att vara instinktens triumf över anatomin."

rasstudie

På en stol

Idag när jag satt modell för en måleriklass sa en dam att hon var tvungen att måla mig i ljusa färger för jag gjorde ett så skirt intryck. Jag känner mig inte skir. Jag känner mig som en understimulerad hund som börjat tugga på skor. Inte direkt aggressiv men ändå med en växande lust att hugga någon hårt i benet.

Budapest - Europas Paris

I'm off to Göteborg! Jag ska göra jobb, kolla på Tunng, träffa Kim, Rikard och Johanna och bo i Röda Sten hos Moa.

synd bara att man missar så mycket bra när man åker iväg. i kväll tycker jag att ni ska kolla på Sibiria på vinylbaren och imorgon på Mapei. för mej. Malmös musikutbud är mycket bättre än göteborgs den här helgen, det säger nåt om den här lilla blåsiga hålan.

Var dag

Vaknar av att V går upp. Somnar om. Vaknar av att Elin ropar att hon äter frukost nu. Somnar om. Vaknar när Elin säger hej då. Sträcker mig efter datorn och kollar slentrianmässigt mina mejl. Det har inte hänt något sedan jag gick och lade mig för sex timmar sedan.

Stiger upp. Kissar. Funderar på varför allt mitt hår pekar framåt över pannan. Funderar på om det finns något jag kan göra åt det. Bestämmer mig för att det är hopplöst.

Sätter på kaffe. Hittar ett solrosbröd med bäst-föredatum för en vecka sedan. Brer två mackor. Läser tidningen. Häller upp mer kaffe.

Letar reda på mina lektionsanteckningar från hela terminen. Hittar samtidigt flera dammråttor som jag svär åt.

Läser. Skriver. Hittar Läkartidningen. Läser. Smygsurfar på grannens trådlösa uppkoppling. Tackar nej till ett telefonerbjudande om två par strumpor värda 140 kronor. Jag skulle få dem för fraktavgiften. Svarar på sms. Ringer ett samtal, men undviker konsekvent de viktiga.

Kissar. Funderar på varför håret inte lagt sig sedan sist. Konstaterar att det verkligen är hopplöst.

Tar en paus. Spelar betapet. Vinner. Förlorar. Vinner igen. Kollar mina mejl.

Providence

Tove när vi gör vår USA-turné måste vi stanna till i Providence, Rhode Island. Det verkar vara så giftigt och dekadent där. I går var jag och Charlie på Kollage # 7, en spelning med en av den stadens artister: Mudboy. Rökelse. Träskljud. Han satte på sig en mask av säckväv och sprang runt och skrämde publiken, försökte ta folks skor. Spelade direkt på kretskort. "Det är kul när man inte vet vad man får" sa vi. Sen gick vi till Tempo och åt ost. Vi pratade om journalistik, jag bestämde mig för att lägga ner. akademin har alltid lockat mig mer ändå. det måste väl finnas nåt gammalt dammigt hörn där jag kan få sitta och läsa Foucault. puss.

Hyytiälä

För en vecka sedan åkte jag Silja Line till Åbo. I söndags åkte jag hem med Viking Line. Däremellan lärde jag mig om biståndsprojekt och project managment samt fund raising. Trots att jag var så nervös att låren skakade och jag var alldeles torr i munnen lyckades jag också hålla ett uppskattat föredrag om genus. Särskilt föredraget och den diskussion som den startade var intressant. Vi hade som exempel att ~44 % av de som läser biomedicin är kvinnor, men bara ~22 % doktoranderna. Bland professorerna är det ~7 % kvinnor. Några ur den danska delegationen undrade då först vad vi egentligen menade med gender equality. Menade vi att det skulle vara exakt lika antal kvinnor och män överallt? Vi förklarade då att nej, det var inte det som var idén, utan att alla skulle ha samma möjligheter, oavsett kön. Då påpekade en danska att man ju måste ta hänsyn till att kvinnor ju inte vill bli professorer. De vill ju träffa sina patienter istället. OCh detta sade hon som om det vore den mest självklara sak i världen, som att vi alla höll med.

Jag tror att det verkligen är viktigt att bli påmind om att mina egna vänner inte representerar den generella ståndpunkten om jämlikhet. Grundkunskap som jag tror är självklar är det uppenbarligen inte.

Vi borde Verkligen byta layout på bloggen.

Igår!

Al basha

Hur kommer man närmast Marie Antoinette i Malmö? Man går till Al Basha konditori. de killarna vet hur man staplar bakverk och hur man ljussätter dem! Precis som de visste på Versailles. Så ikväll kommer jag att bjuda på baklava.

för övrigt tror jag att jag har feber. kanske är det min förkylning och vansinnes-språngmarschen genom Ystad i duggregn i går. får se hur länge jag klarar att stå på benen ikväll! puss puss

sågning

gå inte och se saw 3 - så jävla äcklig. jag sitter där med alla gubbarna i salongen och tänker att jag måste titta och inte får skrika och hoppa. men helst vill jag bara hålla för öronen. vilka perversa människor har gjort den här filmen? det värsta är att den poserar som en smart film med en twist. Ogillar filmer med dåliga twistar. vilka funkar egentligen? fight club. the village tyckte jag faktiskt funkade trots att den var rätt kass i övrigt. apornas planet, om man inte har sett posters. när jag tänker efter är jag rätt lättlurad med sånt där. men här, i saw 3. nej nej.

bästa läskiga överraskningen någonsin i film/tv: när kimberly rev av sig peruken i melrose place.

pax för att hångla med axel von fersen

I helgen har Marie Antoinette premiär! Jag tycker att alla ska gå och sen den och sen ta med känslan till vår inflyttningsfest.

Lördag, klockan åtta. Spångatan 35.

På soundtracket finns fina I don't like it like this med Radio Dept

och Plainsong med Cure. oj oj oj! vackert.