Björn frågade mig för ett tag sen vad jag gör på dagarna. Jag kunde inte ge något tillfredsställande svar. Han hade själv klockat sig varje kvart under en dag. (och kommit fram till att han inte alls gjorde det han trodde han gjorde, eller hur var det?) Jag bestämde mig för att också försöka kartlägga min tillvaro. Men saken är den att varje dag har nåt gått fel. Kolla bara på idag:
08.00 Vaknar, har drömt om att någon har dödat mina husdjur, och inser att jag inte kommer hinna kolla på kontor kl 08.30 för att min cykel står i Helenelund.
09.00 Börjar lyssna på Idol-Markus skiva.
10.00 Har lyssnat på den tre gånger men fortfarande inte hört nånting.
10.30 Funderar på hur det ser ut när en man sjunger med könet.
10.45 Skriver en recension som handlar om att sjunga med könet.
Näe Björn, jag tror jag får göra om det här nån annan dag.
tisdag, december 19, 2006
My so called life (en fantastisk tv-serie för övrigt!)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Kanske den bästa tv-serien genom alla tider.Hångelscenerna i pannrummet, tonårsångesten, den jobbiga lillasystern...
Kakan, väldigt många psykologiska experiment går ut på att låta folk just klocka sig själva. Fattar inte hur folk lyckas. Tänk att skriva om typ sina känslor varje gång ens klocka ringer. Fast oftast är det ju bara amerikanska manliga college studenter som ställer upp på sånt där.
även robyn har gjort ett uttalande en gång där hon påstod att hon utövade könssång. de kanske skulle göra en duett (föreställ er det, ganska kul bild som dyker upp i huvudet)
Till att börja med är det sjukt svårt att komma ihåg att man ska skriva ner nåt varje kvart. Bara det tog ett par dagar att komma in i. Och sedan är det ganska tråkig läsning, eftersom en kvart går så sjukt fort och man inte hinner göra särskilt mycket.
Det visade sig att det enda jag gjorde (under de tre dagarna som jag pallade göra det på riktigt) var att läsa/svara på mejl, ha möte, bli intervjuad, läsa bloggar och skriva egna blogginlägg.
Jag levde nog i villfarelsen att min arbetsdag skulle vara lite mer glamorös än så faktiskt.
Det här var det märkligaste jag läst på länge. Hur lät det egentligen Karin?
"När Markus Fagervall, 24, vann ”Idol” greppade han instinktivt sitt kön i ett glädjerus.
– Det blev ett punggrepp för det kändes så jäkla skönt att vinna, sa Markus då.
Nu fortsätter han i samma kön-sjungande stil. Markus Fagervall berättar att han utsatte sin kropp för flera fysiska påfrestningar under inspelningen av albumet.
– Jag sprättade upp buken och bröstet och sjöng med könet i fem dagar, berättar han och gestikulerar med kroppen för att visa hur det går till."
Särskilt detta sista. "Jag sprättade upp buken..." Vem vill göra det frivillgt?
Skicka en kommentar