Minnen från en förhoppningsvis ej svunnen tid...

Minns när vi satt på kajen utanför Amore och drack pärlande vin för att sedan gå in till Jonis fabulösa arrangemang och dansa oss svettiga men samtidigt lyckliga till Emil Arvidsson? Kanske en av mina bästa kvällar på riktigt länge. Kanske kan återupplevas nu på lördag?
Dagen efter bestod av att sitta inne och diskutera Sardinien för att sedan avsluta kvällen med en två timmars fotbollsmatch i goda vänners lag.
Denna helg sög musten ur mig och jag var väldigt trött igår men då var jag tvungen att gå upp okristligt tidigt och sitta i ett kvalmigt vindsrum på Lunds Stadsbibliotek för att lyssna på hur man katalogiserar. Känns mer och mer som om jag bara vill komma så långt ifrån folkbiblioteken som möjligt. Nu ska jag ut i solen...Ses på lördag allihopa!

Ettårskalas!

Norra Sofielunds-gänget bjuder in till stort ettårsfirande på Luthersgatan 3! Det blir knytis och det kommer att finnas grill. Alla i bloggen och våra vänner måste komma! Det har redan varit många fina fester i år men den här kommer att knäcka. Senare på kvällen går vi till Labans nya klubb på Amore tycker jag.

Vi ses på Lördag klockan 17.00
Anmäl dej med en kommentar.

Det kommer under kvällen att delas ut priser. Vem vill du ge ett pris? Och för vad? (Lite att fundera på och trixa med i veckan alltså. Avslöja inget innan festen!)

PS. Vem bakar rabarberpaj?

Händelser vid vatten

När folk i ens närhet gör något spektakulärt brukar de dela detta med sina nära. Detta gäller de flesta men inte alla. En bekant blev publicerad i BLM med sina dikter, ingen i bekantskapskreten visste inte ens att personen skrev än mindre att de publicerats. Här har ni en annan kär vän som varit aktiv utan att vi visste så mycket om det.

Jag ville bara påminna om den fina stunden vi delade när vi satt och tittade på de olika solnedgångarna på kajen i lördags.

Bubblare

Ja, vad kan man säga, vilken bubblare. Singeln släpptes för länge sedan och hon har under flera månaders tid haft möjligheten att ta sig in på listan. Frågan alla ställer sig är inte om hon fått tillräckligt med röster eller inte ("När ska du börja blogga? Har du inte fått inbjudan? Nu har du ju ingen ursäkt längre") utan när hon kommer gå upp på 10-i-topp. Vad är det som hindrar henne?

Vi har ju alla hört hennes ursäkter i form av teknisk underbegåvning (Julia, möt din underman) och det där med att hon gått i terapi och inte velat överexponera sig själv för sig själv. Men nu är ursäkterna slut, och varför har det ens funnits ursäkter när vi alla vet att hon hela tiden velat vara med på bloggen? Hon umgås ju konstant med andra artister på listan, senast backstage på Amore sägs det, och rykten har även cirkulerat om att hon bidragit till andras låtar som haft stor framgång på listan. Äntligen har vi henne som bubblare. Nu ska vi bara se om hon tar sig in på listan....

Ett försök att förklara

Hej Annica!

Jag är en kille på 26 jordsnurr. Jag har alltid bitit på naglarna, det är ju inte så värst konstigt, men så för ett år och några månader sen fortsatte jag, efter att alla naglar var avbitna, att bita på fingrarna. Jag märkte det inte förrän jag ätit upp hela vänster pekfinger och var på god väg att svälja halva höger lillfinger. Jag blev så klart väldigt chockad av mitt beteende, men jag kunde helt enkelt inte sluta glufsa i mig av mig själv. Jag försökte hålla emot lusten vilket ledde till att jag bara åt en liten, liten bit av mig själv varje kväll, knappt märkbart.
Så här fortsatte det tills för två veckor sen då jag insåg att det enda som fanns kvar av mig var en liten, liten del av mitt hjärta. Jag kände helt plötsligt ett väldigt starkt illamående och äckel över vad som skett. Jag kunde inte förstå hur det kunde ha gått så långt. Jag började känna yrsel och rasade ner på golvet och kräktes upp allt. Jag hade då varit uppäten i över 16 månader. Jag stank av magsyra och ruttnad, men bortom denna fruktansvärda stank kände jag ett hopp. Jag var i värdelöst skick, men den lilla biten av mitt hjärta som blivit kvar gav en liten strimma hopp. Och här är jag nu, på väg att återhämta mig, på väg att bli av med stanken från magsyrorna som bitit sig fast i min hud. En något sämre version men pånyttfödd.

Är jag normal?

Ja!

Tack alla finaste vänner som var på Assemblagefesten igår! Det var så bra! Calle o Laban med Vit Päls och Karin med sina skivor; bäst! Hela assemblagegrejen blev så jävla jättelyckad och jag går fortfarande runt i ett litet lyckorus. Vi har varit så grymt duktiga! När det var diskussion och paneldebatt på Lördagseftermiddagen och alla satt och sa en massa smarta saker kännde jag mej som en stolt förälder. Hi hi. Kunde inte sluta le. Och mina idoler Fredrik Fritzon och Maria Hellström var stolta över att få vara med i VÅRAT sammanhang. Grymt!

Puss!

Kalaset!

Människor är som äpplen. En del är goda, andra smakar schampo.

Jaha här sitter jag i sängen med min laptop och känner mig snopen. Har nu i ett års tid surfat via ett långsamt telefonjacksmodem för dyra slantar, och så nu när Kristian är tillbaka så funkar det plötsligt att koppla upp mot ett trådlöst nätverk igen, bara sådär! Varför är inte mina fingrar gröna när det gäller teknik? Varför är dom bara gröna när det gäller barn, gamla, blommor och djur? Jag hatar förresten barn, så långt har det gått.

För tillfället är jag ganska bitter. Kanske beror det på att jag nu har varit sjuk så länge (imorgon ska jag dock tillbaka till jobbet...huu!) men jag vet inte. Jag brottas med starka aggressioner. Jag förbannar mig själv, för min "trevliga", inställsamma, fega och föjsamma sida. Dessa egenskaper gör mig liksom rasande. Det känns som om jag om och om igen kränker mig själv. Förstår ni vad jag menar? Jag vet inte varför jag upplever det här just nu. Kanske är allt kanotpaddlingens fel. Är det någon som känner igen sig? Kristian säger att jag alltid har varit lite bitter.

Kristian ja, nu har han kommit hem! Han är alldeles jättesolbränd! Ska försöka övertala honom om att följa med till Amore på lördag, så att ni kan träffa honom, ja ni som är där alltså. Finns det biljetter kvar Jonis?

Nu till den viktigaste punkten i mitt inlägg: Skall vi fira bloggens ettårsdag? Och när är den? Har hört rykten om den 13 maj, detvillsäga nästa lördag. Är det inte fantastiskt!? Vi samlas och diskuterar det år som gått, hur viktig bloggen har varit för oss, hur den har fört oss närmare varandra etc. Och vi äter tårta! Fast, vi måste ju fira när alla kan vara med, vår vän i Berlin och vår vän i Stockholm...hur löser vi det?

ps. Bilden är en illustration till mina känslor för bloggen. ds

jobba jobba jooobba

I dag har jag fått lite jobb. sitter alltså och jagar folk på telefon för olika intervjuer. kul! alla jag har pratat med hittills har varit i malmö trots att jag skriver för en stockholmsbaserad organisation. det gör mig glad. igår kväll blev det oc/top model och dubbla sex and the city, sen sova. slappt men jag hade en bra dag, fikade med daniel på torget, köpte purjo, rastade pelle i trädgården med julia, laddade musik hos jonas, åt glass med tove och lilja i folkets park, lagade soppa till mauri. sicken vårdag...

Man kan åka för 150 kr till berlin med bolaget Bohemian Lines! jag måste åka ner

här kan man lyssna på jonas hassen khemiri
längst ner på sidan, ett kåseri.

Topp 6 i maj

Är det detta som kallas vår?

T.I. - What you know (Low Budget remix)
Phoenix - Long distance call (remix)
Gnarls Barkley - Smiley faces
The Streets - Never went to church
Radioclit podcasts
The Ricky Gervais show

Good vibrations!

Koninchiwa!

Första arbetsdagen dagveckorna betyder nästan alltid sömnbrist. Detta har jag åstadkommit idag endast 3 sovtimmar till trots; Jobbat, Smörjt upp cykeln, Skickat argmail till comhem, Handlat, Diggat mp3 plus lite annat krimskrams. Så vem behöver sömn? En av nackdelarna är dock att jag har en konstant längtan tills jag ska sova och att jag är väldigt trött. Men vem är inte trött när det blåser och regnar? När jag sitter på jobbet så får jag en del tid över till att tänka på olika saker. Idag tänkte jag på vad som kunde skrivas i denna text (allt är nästan helt försvunnet) och att jag skulle kolla upp vad en begagnad gitarr kostar. En annan sak jag kom på är att jag mer och mer dras från det elektroniska till kanske inte akustiska utan mer enkelhet utan digitala instrument. Eller, nej jag gillar fortfarande elektroniska grejjor, jag har nog bara blivit en smula mer nyanserad i min musiksmak. Vad menar jag nu? Jo, Beach Boys! Vilka killar! I år känns det som alla måste hitta sin Beach Boys låt här på bloggen, eller åtminstone en gemensam. Jag röstar för Good vibrations eller Little honda. Detta är obligatoriskt, utebliven medverkan tyder på dekadens och dålig karaktär! Gillar även skarpt Of Montreal och då skivan med det smått skatepunkiga namnet Satanic panic in the Attic. Den kan med fördel införskaffas på något vis. HAHA nu kom Good vibrations upp i Itunes :D
Avslutar med en länk till en galen skärm. Håll i hatten, den är GAAaAaaalen!

Judit signing off!

mjauuuu

Stellan, stellan mot väggen

The Rumble var fint! Jag gillade hur man gick från dubbel till halv hastighet och från Tyskland till malmö när man bytte golv. men hur kunde tiden gå så snabbt? ett otyg det här med klubbar som stänger klockan två. varför vill mauri inte gå till alianza?

Det är en skolgympasal utanför mitt sovrumsfönster! Kan vi inte köpa en basketboll, jag tar med min bergsprängare, det finns nog inget som luktar så mycket vår. Vi kan gå hem till varandra på kvällarna!

nu ska jag skriva en krönika eller gå till allfrukt.

Vi ses sen!

ps ida är det alldeles säkert att du inte kan komma?? :(

...kom vid min sida, sjung!

Bildförklaring finns i slutet av texten.

Ja, så var nu våren hälsad. Brasorna brann, körerna sjöng, ungdomen rusade sig och barnen köpte korv och lotter. Men själv fick jag ligga på soffan. Från mina föräldrars soffa ser man domkyrkans torn samt majoriteten av Linköpings kajpopulation som oroligt kretsar i luftrummet, fram och åter. Då och då intar kajorna lindarna på andra sidan gatan, dess kronor är precis i höjd med våra fönster. Där sitter de och väntar och vaktar. Vad väntar de på?

Det är dystert att vara sjuk. Jag var på väg till Uppsala för att fira valborg med mina syskon men blev tvungen att stiga av tåget i Linköping. Sedan dess har jag varit liggande och är nu oerhört svag i benen. Fast jag lyckades faktiskt promenera till borggården i går för att lyssna till Likörens vårsånger, men det var inte så roligt.

Jag känner mig som en strandad val. Eller möjligen en delfin...(för i friskt tillstånd är jag ju ändå relativt smidig).

Nog om detta! Hur har ni haft det? Skoj hoppas jag! Är det någon som fick se en majbrasa? Hur firades det i Stockholm Joel, och i Göteborg Jesper? Ida, firar man valborg i Berlin? Mår du bättre nu förresten? Och du, den ironiska paddlingen skall du inte skrämmas av, det är en njutningens färd! I komikens tecken. Allt är på skoj! Och som Jonatham så förnurligt förutspådde paddlar vi enbart i lugna badvänliga vatten, alltid i solsken och värme, alltid med bullarna och saften nära till hands och aldrig mer än några meter från klippan där eldstaden väntar på oss och på sommarens ljuvliga skymning. Visst låter det härligt?! Men Jonathan, skall inte du och Joel försöka förlägga er semester i slutet av augusti...då Smedsviken verkar vara oss till förfogande? Eller, kan ni komma loss då också? Jag kan tänka mig att paddla både då och i juli som du nämnde men i juli jobbar jag i Linköping så det får ju bli i trakterna häromkring. Tänk att det snart är sommar! (Karin: slutet av augusti passar mig utmärkt, då är jag också ledig.)

Jag ska faktiskt ha lite semetser redan i juni och det är då jag ska fara till Budapest tillsammans med Maria Höglund. Vi ska besöka en kär gammal vän och studentkamrat, Judit Bak som tillfälligt arbetar på svensk-ungerska exportrådet där nere. Era spontana kommentarer till staden låter mycket lovande! Själv är jag mycket sugen på att få bada i den stora bassängen på torget. Vidare vill jag mest strosa och ta många långa ölpauser. Ge mig gärna tips på trevliga saker att göra, ni som har varit där! Kanske något härligt tyst och gammalt museum, gärna icke barnvänligt.

Åh vad jag längtar efter er! Jag kommer till Lund ikväll eller i morgon mitt på dagen, beroende på hur jag känner mig i kroppen. Nu ska jag grädda pannkakor för jag har precis börjat återfå aptiten!

Pussar och kramar....

ps. Bilden föreställer en hasselnötskaka som jag tror är typisk för just Budapest. En Budapestbakelse helt enkelt. Är det någon som har smakat den? ds.

ledsen

Nasennebenhöhlenentündung, sa doktorn.
det betyder bihåleinflation
och att jag inte kan komma till malmö i helgen.

ska jag anmäla av mig på någotvis jonathan?

jag är ledsen.

Mash up!

Så många intryck, så lite tid...

Med dessa första ord hänvisar jag till alla extraordinära texter som har lagts ut sedan mitt sista inlägg plus all intryck jag får utanför detta exellenta forum. Hur ska jag uttrycka mig i text? Det är frågan. Denna sista mening gnager ständigt på mitt textburna jag. Det känns ofta att som att jag endast får med ett ytterst litet mikroskopiskt fragment av det jag menade kontra tänkte med texten från första början. Detta, kan jag tänka mig, hinder har nog de flesta, bara att en del har kommit till insikt om sina egna begränsingar - och då håller sig till dessa? Jaja dravel, dravel...

Appropå författare! -> Så är jag nog av det ortodoxa slaget. Jag håller mer eller mindre helt på Harold Blooms linje. De stora är bäst! Om ni inte vet det redan så har jag en kärlek till ryska klassiker. Vilka modern litteratur jag än läser så är det inget som har slagit mig så hårt som dessa ovanstående kommenterade typ av litteratur har slagit mig. Sen att jag inte riktigt håller mig uppdaterad med de nyare författarna är en sak. Saken är klar! ( karaktär ur Tolstojs - Krig och fred, vem det är återstår till er att klura ut.) Klassikerna är svåra att klå. Sen att denna texts mening framtill hittils är en smula inskränkt och onyanserad är jag medveten om. Varför jag skriver om detta har jag ingen aning om, då alla mina texter är en smula spontana. Jag saknar helt enkelt förmågan att planera denna sort av aktivitet. NÄ! Nu vill jag övergå till något annat utan en fin övergång.

Mitt tillstånd för tillfället är en smula mörkt. Man tycker att med våren och ljusare tider så borde även det mentalatillsåndet följa med, men icke. Jag har med vänners hjälp, nog förstått att en vårflirt av något slag skulle vara på sin plats. Det paradoxala dock är ju att med deppan kommer ju en släng dåligt självförtroende. Det hela blir en cirkel som blir svår att avvika ifrån. Har ni några tips? Jag är dock övertygad att allt kommer lösa isg på något sätt, hur har jag ingen aning om. Har, här avviker jag från tidigare ämne, hittat ett nöje i att lyssna på P1:s spanarna. Ett oftast mycket fint program, där bla. min favvo filmkritiker Göran Everdahl alltid är högst charmerande. Avslutar med ett högst ifrågasättbart - Cogito ergo sum...

...och en lista över de fem ryska böcker jag finner fina alternativt finast(?).

- We (Vi - ej översatt till svenska så jag översätter sjäv titeln här) - Zamyatin
- Idioten - Dostojevki
- Mästaren och magarita - Bulgakov
- Krig och fred I -III- Tolstoj
- Ironiskt nog kommer jag endast på dessa böcker, som hittils har läst. Så här har ni det yttersta beviset på min psuedo/kvasi -intellektuellitet... ATTANS!

...och Karin! Det var roligt att ha dig i Stockholm!

Alternativ

Neil Strauss fick utrymme på bloggen tidigare. Jag skulle vilja lyfta fram ett par andra författare som förtjänar mer uppmärksamhet.

Zadie Smith







Jenny Erpenbeck







Egentligen skulle jag också ha velat ha med min favorit Jonathan Safran Foer men intervjun med honom från dagens DN har inte lagts ut på nätet än. Jag lär få återkomma med en liten redigering. Idag läste jag DN i en timme, liggandes i soffan samtidigt som jag drack kaffe och åt halava med chokladsmak. Det var flera riktigt bra artiklar, bland annat den med nyss nämnde Jonathan Safran Foer men även en lång artikel om New Orleans och Mustafa Can hade skrivit ett reportage om Istanbul. Jag tror DN är min bästa tidning....

Spelet

"Snart drogs han in i spelet. På dagarna studerade han teknikerna, på kvällarna utövade han dem under smeknamnet Style. "

Det här! snälla, säg att ni inte tycker att han är en fräsch författare

Gräsandsmortadella?

Kött- och charkuteributiken Nobella (ligger bredvid puben Nobe på nobelvägen, fantasin flödar i skapande av namn) har en uppstoppad gräsand i sitt skyltfönster. Hur ska man reagera på detta? Affärer brukar vanligtvis visa upp det som de är mest stolta över i sina fönster. Signalerar då gräsanden i fönstret att där inne i butiken säljes denna fågel i olika former? Jag har konsulterat en expert i denna fråga, en man som har stor erfarenhet av köttbutiker och som för en alldeles kort tid sedan köpte ett ypperligt lammstycke som vi förtärde till Jesu ära. Personen i fråga visste inte bättreråd än jag.

På min rankinglista över fåglar som är att anses som skadesjur ligger gräsanden på en god andraplats tätt efter duvan. Jag ser inte gräsanden som en god matfågel helt enkelt, utan snarare något man på sin höjd matar när man går på dagis.

Hur ser ni kära bloggare på denna lite märkliga sak? Om ni har läggningen mot kött svara ärligt, är ni vegetarian får ni föreställa er hur det skulle vara.

Abulkasem!

Det är konstigt att jobba på en nyhetsbyrå. Man vet liksom inte var och när ens texter publiceras. Två veckor efter att jag har skrivit om stockholms drygaste brödraduo kanske deras moster läser om dem i Bärgslagsposten. Eller så är det ingen som trycker mina ord och de får ligga kvar och skvapla som värdelösa ettor och nollor.

jag måste tjata lite om det här: Jonas Hassen Khemiri är ett geni. Det är obligatorisk närvaro på hans pjäs Invasion! När publiken sväljer sina skratt får jag gåshud. varför ska man se gammal teater / läsa gamla böcker när man kan få så bra ny.

stockholm har varit så vackert! Jag har tjuvlyssnat samtal i vagnarna. Och stött på en massa folk jag känner. Och spöat pingis-skiten ur testosteronpojkar i tajta jeans på Ugglan.

Men på söndag kommer jag tillbaka till Malmö! Jag säger att det är bästa staden. "Min kompis som bodde där blev rånad hela tiden". "Jag står inte ut med den flegmatiska hippiestämningen". "Jag tål inte skåningar". Sånt får jag höra, då tänker jag att stockholm är en skitnödig livsstilsinredningsbutik och malmö ett falafelstånd med haloumi, och: skyll er själva.

Viva La France

Tänkte bjuda på soundtracket till våren och sommaren, nämligen den nya skivan från Phoenix, som är Frankrikes finaste band och skivan är ett litet popmästerverk.
Finns här!

Sedan är det väl dags att börja planera inför Valborg, eller? Jag vet att några av oss (moi, Karin, Tove, Mauri, Atli och Lilja) ska gå på The Rumble men vad ska alla andra hitta på? Ska vi inte försöka styra upp något?

Kom du min vän i solen...

Vi minns påsken 2006....så här härligt hade vi det på annandagen! Efter utomhuslek och promenad åt vi köttbullar och makaroner i mormors kök. På bilden ligger vi på gräsmattan framför stora huset i Brokind. I bakgrunden syns Bella. Det har duggat tätt med bilder på bloggen den senaste tiden och jag vill inte vara sämre...

Efter förra veckans fruktansvärda plågor i form av barn i olika sammanhang och situationer börjar jag nu komma på fötter igen. Den nya grejen är att jag aldrig mer ska sitta barnvakt och aldrig mer paddla kanot med barnfamiljer. Om jag ska paddla kanot i framtiden så ska det vara en ironisk paddling. Tove och jag funderar på att organisera en sådan senare i vår eller sommar. Finns det någon som är sugen? Vi skulle ju kunna kombinera det med sommarens vistelse i Smedsviken. Gud vad jag tjatar om Smedsviken jämt. Det verkar nästan lite sär. Sär är ett nytt uttryck som jag lärde mig igår. Igår var jag även på Smålands och såg Sveriges nya Indie-hopp. Det var fint. Kvällen kändes väldigt finsk och det gillar jag.

Jag har även blivit bjuden till ett bröllop. Och köpt en resa till Budapest.

Hur mår ni? Tacksam för svar.

6

5:1 5:2 5:3

Änglar...

Igår var jag och Atli på Cinemateket där vi såg Wim Wenders mästerverk, "Himmel över Berlin". En väldigt vacker film om änglar som går omkring bland oss vanliga dödliga och observerar oss samt lyssnar på våra tankar men det är också en film om kärlek. I alla fall finns det en väldigt snygg scen där en massa änglar går runt på ett bibliotek för att lyssna på människors tankar. Biblioteket är kanske det snyggaste jag har sett och jag antar att det är Berlins Stadsbibliotek eller huvudbibliotek. Jag önskar att biblioteken i Sverige var likadana. Retro men samtidigt futuristiska...

Assemblagefest för alla

Biljetterna till Assemblagefesten är släppta. Jag har 10 styckna till försäljning. Vit Päls, Emil Arvidsson och Margareta Rhubarbs stolthet Karin står för musiken! Och så får du socialisera med arkitektstudenter. 60 pix kostar det. Ni som var på smygpremiären av Labans och Rokes nya klubb i Lördags vet var vi kommer att hålla till. Bredvid Orkanen alltså!

Ring mej eller svara här.

Puss och Kram

kreativ hjälp

För 500 dollars kan man göra nästan vad som helst med dom här 64 knapparna. Titta!

Är det ett spel, en sport eller kanske en drog.

Titta på dessa unga herrar, hur de är långt borta i en annan värld. Betapetmatchen är i sitt klimax, ingen vågar ens blinka. Den mer nakna personen i bakgrunden kommer förlora och må dåligt resten av dagen. Den vita springaren i förgrunden kommer flera gånger påtala sin vinst och känna segerns sötma tills nästa omgång.

Hur var det med att det inte var så viktigt med vem som vinner Charlie? Jag tror bara inte du hittat din sport tidigare.

Telifonväckning

Jag blev väckt av telefonen, något jag verkligen ogillar. Nu fick jag ju skylla mig själv eftersom klockan var aldeles för mycket. Jag har lärt mig att det är bäst att göra sitt första läte på morgonen för sig själv och inte i luren. Jag testsäger hej, det är Jesper. Det kan ju va någon på andra sidan tråden som inte uppskattar att man låter som man ligger för döden. Jag tänker även igenom snabbt vem jag är och var jag är, saker som inte är självklara för mig direkt efter sömnen. När jag är någorlunda säker svarar jag. Är det någon annan som gör det? Nu var det bara Charlie, så jag hade inte behövt sjunga upp.
Kanske borde ha skickat det här till kropp och knopp i Kamratposten istället. Jag vill ju bara veta att jag är normal.

Månadens Jakob

"Oh heliga Gudarnes Gud i Sion, vilket flöde av njutning gladde inte vårt hjärta, så ofta som vi hade tid att besöka och stanna i Paris , världens paradis, paradisium mundi Parisus, där alltid dagarna tycktes oss få, i förhållande till vår stora kärlek! Där finnes bibliotek mera ljuvliga än välluktande kryddlådor, där finnes en grönskanade lustgård av alla slags böcker (...) Där tog vi sannerligen fram våra skatter och löste upp penningpungarnas snoddar och gåvo med glatt hjärta ut våra penningar och köpte ovärdeliga böcker för smuts och sand."


Biskopen av Durham, Richard De Bury någon gång under 1300-talet.

Håll dig i trim med Ali ibn al-Abbas mirakelmetod

Regimen sanitatis, eller som det heter nuförtiden friskvård, var redan under antiken och tidig medeltid ett populärt sätt att hålla doktorn borta. Vilket torde vara än mer angeläget då än nu med tanke på medicinvetenskapens standard. Ali ibn al-Abbas levererar i sitt klassiska verk Liber regalis grund för ett friskt liv, de sex centrala hälsoreglerna: fysisk träning, bad, mat, dryck, samlag och sömn.

Det blir med ens uppenbart att väldigt mycket tid de senaste århundradena lagts på att återuppfinna hjulet om och om igen (Någonstans någon gång har jag stött på en annan metafor för företeelsen: "Att göra en sibirisk cykel". Uttrycket antogs härleda från en man som levt isolerad i Sibirien under hela sitt liv och uppfunnit cykeln, fast på 20-talet. Jag har aldrig hört metaforen innan eller efter detta och trots idoga sökarbeten inte funnit något stöd någonstans att uttrycket skulle existera.)

Svaret fanns där hela tiden, mantrat att leva efter. Vi behöver inga tidningar som talar om hur vi ska leva för att må bra. Svaret på alla hälsofrågor, fysiska som psykiska, är fysisk träning, bad, mat, dryck, samlag och sömn. Se bara på Stefan Holm, hur glad är inte han. (Stefan Holm är dessutom en statistikfanatiker, har pärmar med statistik över sin egen idrottsliga bana och andras prestationer i olika sporter)

Den nya maximen: fysisk träning, bad, mat, dryck, samlag, sömn och statistik..

när knoppar brister

jag är i berlin igen. här haller träden just pa att sla ut, och det är lika otroligt som alltid. att allt det gröna plötsligt bara finns där! idag har jag sett flera personer som stannat upp pa gatan, vant sina ansikten mot solen, blundat och smanjutit, ett fenomen jag tidigare hallit för svenskt. men tyskarna vet vad det handlar om. folk ser sa fina och roliga ut nu. nyvakna och yra, leende med svettringar pa akryltröjan. jag gillar när varen är sadan, brutal och överumplande, när den sticker i ögonen.

själv har jag huvudet fullt av snor och nu ska jag ga pa en utställning om melankoli. ciao!

Indie heaven

Är lite småkrasslig men är ändå på väg till jobbet, där ska jag sätta upp en massa böcker och antagligen snacka massa skit med Charlie, men innan dess tänkte jag dela med mig av dagens fynd:

Radio Dept - Pet grief

Vapnet - Jag vet hur man väntar

Våren är Haloumins tid

Mina armar är domnade av allt arbete vid datorn. Jag är en ömtålig människa som inte klarar mer än några dagar. Hur ska det då gå i resten av mitt liv? Jag kommer ju att sitta vid en dator de närmaste 40 åren.

Jag och Jonathan toklyssnar på Khonnors nya singel, om och om igen. Den är bara 2:43 lång och eftersom det är en liten svart vinylvariant blir det mycket springande till skivtallriken. Kanske är det vårens låt, förmodligen är det så, ja jag tror faktiskt det. Den svänger, den skränar den har allt... Om ni vill höra är det bara att komma hem till oss, vi bjuder på fika och kanske det goda samtalet.

Det verkar finnas en myt att Radio Dept är ett band som folk gillar. Det har visat sig vara felaktigt. När det väl kommer till kritan är det bara jag och Julia som kan tänka sig att gå. Här bjuder man upp till dans och vad händer? Plötsligt bekänner alla färg och backar lite underdånigt in i hörnet mumlandes något ohörbart: njae jag vet inte (mummel mummel). Ah vi lever i en fri värld alla får göra som de vill jag ska inte pracka på folk mina märkliga idéer

Ja vad ska man säga...är den där Charlie något intressant egentligen? Han verkar ju inte ha något att säga. Läser han aldrig böcker eller upplever något i den riktiga världen? Har hans hjärna överhuvud tänkt en spännande tanke eller grubblat över något klurigt resonemang?

Det verkar inte så.

Rädda Lilla plutten, världens sötaste marsvin

En annons på blocket återskapad i text och bild:



Nu har jag gått och fått pälsallergi och skänker härmed bort lilla plutten. Han är 1 år gammal och väldigt kelig och tillgiven.

Han kan många trix såsom att springa på frambenen samt hämta morgontidningen. Han är rumsren och väldigt förtjust i sitt gosedjur som självklart medföljer. Alla tillbehör medföljer givetvis som ex bur, vattenflaska och matskål.



Någon som är sugen på att ta emot Lilla plutten, han ser verkligen snäll och kärleksfull ut.

4

3:2 3:3 3:4

3:1a :1b

<

2:1 2:2 2:3

1:1 1:2 1:3

Regina (Margareta Rhubarb remix)

Indiesverige handlar nästan uteslutande om remixar, säger P3-Hanna. Och då är det så. Ett fint exempel är ju lesports mix av Vapnets Thoméegränd. Om du saknar Skåne, Karin, så kan du alltid sjunga med i den här vackra textsnutten:

Snart går jag sönder, östersönder
jag vill tro att det är
nåt som bara händer här
att nere i söder nånstans
kan jag fungera igen

Broddar=mindre halt.

Avprogrammerad och friad från pingstkyrkans långa arm sitter jag nu åter i Årsta. Måste säga att det var sådär att vara frälst. Visst man hade den betryggande tron att allt står över mig, allt ingår i guds stora plan så att säga. Det som sprack var nog att de och jag i botten inte hade samma intressen. Jag gillar ju öl, cigaretter och Digitala grejjor. De gillade mest att sjunga, predika och annat tjafs. Att jag spelade gameboy och rökte pipa under nattvarden kan också ha spelat roll? Hur som helst är jag nu fri från religionens bojor och kan på nytt vältra mig i dekandensen godisskål. Appropå godis, fan va mycket godis man får för en ringa slant under påsken. Man börjar ju undra varför det är så billigt? Jag lovar att det är allt godis som har varit på golvet som säljs ut. Något äckligt måste det vara med detta godis, det är jag säker på. Jag slutar med att meddela att våren tycks ha hittat till Stockholm. Nu har det varit fritt från minusgrader i säkert två dygn. Våren kanske kräver tre?

Och så lite annat...

...systembolagsreklamen är allt bra konstig. Man ska pilla med någon grej angående alkoholmonopolet, sen så ringer Anitra Steen upp! Väldigt märkligt...eller?

...ber även om ursäkt för att jag mindre frekvent knappar in ord på detta fina församlingsblad. Jag har fastnat i Onlinespel igen...Hjälp!

"Pretty girls makes graves"

Hmm, det var länge sen jag skrev här på bloggen. Jag har ingen egentlig förklaring då tid definitivt inte har varit en bristvara den sista tiden. Eller, nu ljög jag lite grann. Tid har jag haft men den har jag spenderat på annat och när jag har skrivit något på detta det världsomspännande datornätet så har det varit här.
I övrigt så har tiden gått sin gilla gång, mycket skola, lite jobb och en hel del dj'ande/festande. Påsken i år känns ganska förryckt, jag brukar åka ut till mamma och fira påsk mycket tidigare men på grund av diverse engagemang så blev det inte av förrän igår på påskdagen. Nu sitter jag här igen och tittar ut över den soliga landsbygden. Igår åt jag en massa godis och idag har vi jobbat i trädgården och sysslat med vårstädning, nu vet jag hur våra kära systerbloggare på Palekings kände sig häromdagen efter allt slit på kolonilotten.

Alla Magganbloggare (nästan) är nu hemma i Sverige efter diverse resor runt om i världen. Kanske kan bli lite fart här nu.
Rom verkar fint, våren såg ut att vara där och Latinamerika verkar ha varit the shit. Charlie har hittat kameran på datorerna i skolan och alla vi på Maggan borde verkligen gå dit och skaffa bloggfoton, allra helst de sepiafärgade. Ovan är en bild som jag tog när jag och Tove borde pluggat. Vad Joel gör har jag ingen aning om men pingstvännerna har jag hört ska vara de värsta...

Häromdagen såg jag äntligen det omtalade avsnittet av "South Park" där de driver med Scientologerna, det heter "Trapped in the closet". Kanske något av det roligaste jag har sett. Skämtet om att Tom Cruise måste komma ut ur garderoben dras ut in i det längsta men det är fruktansvärt roligt. Det bästa med "South Park" är att de driver med allt och alla. Ingen klarar sig undan. Är riktigt sugen på att se avsnittet med Muhammedkarikatyrerna men det hade tydligen blivit censurerat av TV-bolaget i USA.

Till nästa gång, ciao!

Mera Skåne gudbevars!

Här är en favorit som vi ska sjunga nästa gång det blir kalas:

Mera brännvin i glasen
mera glas vid vårt bord!
Mera bord på kalasen,
mer kalas på vår jord!
Mera jordar med måne,
mera månar i mars!
Mera marscher till Skååne,
mera skåne gudbevars!

Vinbärssill, snaps och löjrom från Kalix

Det satt en mås på en klyvarbom
och tom i krävan var kräket.
Och tungan lådde vid skepparn's gom,
där han satt uti bleket.
"Jag vill ha sill!" hördes måsen rope
och skepparn svar'te
"Jag vill ha OP..."
...om blott jag får. Om blott jag fåår!

Från ett soligt Östergyllen, GLAD PÅSK!! Farmor är här och vi har precis ätit påskbuffé. Inga ägg har dock blivit målade men delikatesserna har trängts på bordet och nu skall snapsvisor och gamla landskapshymner tas ut, ackompanjerat av piano och dragspel (pappa spelar både och). Herregud, nu lyfter snart taket, som prästen sa i kyrkan.

Lasse å Lena

I ett liten röd stuga i gamla Uppsala bor Jan och Jan. Jan och Jan odlar allting själva i sin trädgård och där finns fullt av blommor. Jan och Jan föder också upp små röda raskatter. Anna, min syster ska gå dit någon dag för att se på blommorna och klappa katterna, hon känner nämligen Jans kusinbarn.

En gång åkte min mamma och min pappa med bussresa till Prag. På bussen träffade dom Lasse å Lena å Lasse å Lena. Det var två par från Göteborg som var goda vänner sedan länge. Den ena Lasse och den ena Lena var lite tjocka och dom hade med sig varsin landgång med räksallad som dom åt upp innan bussen ens börjat rulla. Sedan åt dom oavbrutet hela vägen till Prag. Och drack Whiskey. "Dom slutade aldrig tugga" berättade min mamma.

Vad festligt! Jag vill också ha kattungar och eget trädgårdsland, när jag blir äldre. Och så vill jag äta landgångar och dricka öl och kanske bli lite tjock. Det låter så trevligt! Men bussresa till Prag, nja... då bilar jag hellre.

Idag har jag legat på soffan och lyssnat på Johannespassionen. Men jag syndade i det tysta för jag läste samtidigt ur Crème Fraiche, boken som jag fick av Tove i födelsedagspresent, och i den knullar dom hela tiden.

Hoppas att er långfredag har varit lagom stilla och för er som är i Lund på baluns, alldeles lagom tokig!

Puss och kram från påskhönan!

Du skall icke...

Vad gör du nu förtiden, varför hör du aldrig av dig? Det var alldeles för länge sedan vi sågs! Att Tomas Ledin sitter inne på lysande lyrik vet nog de flesta. Men att han även så exakt kan beskriva ens känslor visste inte jag... förrän nu. Helt plötsligt laddas de alltför utslitna raderna av en mening större än livet, kanske till och med större än gud? Som ni kanske märker har jag gått och blivit frälst. Jag är nu mera medlem i pingstkyrkan. Och det är ju ingen hemlighet att jag planerar att flytta närmre Jönköping. Så nu vet ni varför jag inte skriver så mycket på bloggen. Hoppas ni har förståelse för detta? Kommer tillbaka när jag fallit från tron, vilket väntas bli efter påskhelgen.


Glad påsk och besvärlig långfredag!

Jag Charlie

Ensam sitter jag i skolan och "pluggar", ja i alla fall fram till att jag hittade en kamera på datorns överkant. Då det är en kamera kunde man således också ta bilder, vilket jag gjort om och om igen. Jag har efter många försök äntligen hittat bilden som liknar mig mest.

hemma

Jag har landat med en obehaglig känsla i kroppen efter 28 timmars resande. För mycket för mitt hjärta som precis gjorde en dubbel saltomortal och nu dunkar som det hos en liten fågel. Det har hänt så mycket när jag har varit borta, med min familj. Och jag har fått två jobb. Men vill bara slänga alla "journalisten"-tidningar som ligger och väntar på mig och låta bli att tänka på den världen lite till. På tisdag börjar jobbet, tills dess tänkte jag gå på fester (inkonst i morgon med dj yxa? sen såklart toves fest och sen släktfest) och försöka hålla kvar den bra känslan av att lyssna på Caetano Veloso i en buss som rullar fram mot en okänd plats. kan vi inte dansa... dansa snart?

fotona kommer. 533 på min dator.

Rom

Efter många och långa strapatser på flygplatser och jag vet inte vad (äventyret slutatade alltså inte med att jag hittade mitt pass!) kom vi till slut till Rom. Malmö och Köpenhamn hade som vanligt bjudigt på sin sura vår - inte frestande och grym, utan grå och allmängiltig. Och Frankfurt såg åtminstonde kallt och trist ut. Rom däremot välkomnade med varm kvällsbris. Jag kikade lite trevande ut genom fönstren. Var det läge att använda vinterjackan? Eller kunde den gömmas långt ner i väskan för gott? Ni försår säkert redan att svaret ja endast kan ges till den senare frågan.

Rom har, nästan under hela vistelsen, visat sig från sin allra finaste sida. På den sidan hittar man vädret, glassen och pizzan. Men man missar bra klubbar, rolig shopping mm. Rom känns väldigt mycket 50-åring. Och när jag tänker tillbaka på min lilla vistelse blev jag också ganska mycket 50-åring. Jag har strosat omkring och tittat på och hört omm en massa arkitektur, kollat in några klassiker, suttit på nån piazza och njutit av solen och maten, druckit mej lite salongsberusad, åkt till hotellet (som drevs av nunnor) i tid till stängning för natten (23.30). Det har varit alldeles underbart. Men jag behöver nog en ordentlig fest snart!

burrito

tacko, tacko, tacko.

You are the World of the World!

sa en man till oss idag. Vi sager; neeej! vi ar bara oss sjalva.

nacho nacho nacho...

Hello Mr Beautiful Woman!

sa en man till oss idag,. oh nejw! vi har ju ocksa mansdeodorant. nu har vi tappat bort oss igen, vi vill va en man en maniska och kunna allt ni kan.

sager karin och ida

Valborg 2006

Härmed vill jag och Karin inbjuda bloggen till valborgsfest i Smedsviken! Resa från Lund till Linköping med tåg kl 16.30 på fredagen, biljetten kostar 228 kr. Återresa kl 19.00 på måndagen, denna biljett för 218 kr (x2000). Tiden däremellan spenderas i stugan vid sjön och i skogarna där vi kan plocka vitsippor, med undantag för ett par timmar på själva valborgsefermiddagen då Likören sjunger in våren vid borggården i Linköping. Detta får inte missas! Bil finns förmodligen att tillgå.

Tågbiljetterna måste bokas omgående för att erhålla det låga priset!! Osa här på bloggen så kan jag köpa biljetter till alla (sen kan ni sätta in på mitt konto)!!!

Pussar och kramar!

April

Det har blivit host i Buenos Aires och jag har inga rena klader. Den svenska arkitekten, den tyska arkitekten och de argentinska arkitekterna sover fortfarande. det kommer att regna snart.

Jag tycker inte om kanslan av att vara en rik europé pa jakt efter det som paminner om hennes egen kontinent alternativt efter det exotiskt pikanta. Men det ar svart att inte kanna sig som nan av de sakerna nar man ar pa resa har. Det star mig fritt att laja runt sa lange jag vill medan folk som aker harifran till Europa for att jobba bara kan stanna pa tre-manaders turistvisum och sen maste atervanda. Jag forstar verkligen att det gor folk bittra for de stora migrationsvagorna fran andra hallet, fran Europa och hit, ligger ju sa nara i tiden. De fattigaste kom hit for att bygga battre liv. Nu far inte deras attlingar gora samma sak. Att prata om vilka som tillhor olika folk blir sa skrattretande i den har blandningen. Darfor blir det ocksa obegripligt vilka som far och inte far aka runt i varlden och lattja.

Haha, vet inte varfor men jag har ett slags forakt for ungdomar fran Sverige som aker ut pa tre manaders strand-surfa-supa-roka-resa for att sen komma tillbaka och inratta sina liv precis som sina foraldrars men med fotografier fran strander pa vaggarna i radhuset. men jag inser att mina egna resor inte ar alltfor olika deras. Har alltid rad att ta taxi i stallet for buss, kan komma hem och dra en lattnadens suck over att HM finns och att man far slanga pappret i toaletten.

A andra sidan: Hurra for globaliseringen och det varldsomspannande natet. Kanske kan mina nya vanner harifran komma och halsa pa mig i Malmo och forundras over bristen pa civilisation. Det vore roligt.

HUR VAR MORRISSEYKONSERTEN?

Tillägg till er redan stora kunskapsmassa

För er som är intresserade av bibliotek alternativt säckpipsmusik så kan jag meddela att klassificeringskoden för säckpipskonserter är Ijmbfl. Intressant fakta så här på fredagseftermiddagen.

Haren, döden och äggen

Kommer det att vara charterfest på smålands på påskafton?? Materialet finns, är viljan där?

Som jag har förstått det kommer Kim, Ida, Karin, Julia, Hanna B vara i området. Smålands kommer att vara ganska tomt på folk; Atli och Martin kommer att spela heta vax, Charlie kommer kanske att spela lite också i den mer undanskymda delen av lokalen. Det är alltså upplagt för charterfylla.

Månadens Jakob

Jag tänkte egentligen skriva ett litet kåseri om lukt, men kroppen är så trött så trött. Istället livar jag upp stämningen med en liten bild, det var ju så längesedan.



Jakob verkar här också, precis som ni Karin, Ida och Younis, vara på någon sorts resa. Jag gissar Paris eller Gamla stan, detta härliga bakåtsträvande ställe på jorden som väl drar till sig en del nazister om jag inte fattat det fel. Som vanligt kan inte Jakob hålla sig från att göra saker och ting på sitt sätt. Ett nytt sätt att både uppleva arkitektur och se på den.

Punta del Diablo

Igar tog vi baten till Uruguay! Sen fortsatte vi resan med buss. Malet var Punta del Diablo, men eftersom ingen buss gick dit blev vi avslappta vid landsvagen ute i ingenstans, i morkret. Vi borjade ga och funderade pa om det mest fint eller mest bara dumt. Sen fick vi lift med en lastbil. Vi akte pa flaket genom natten, pa vagen plockade vi upp en fiskare och en polis och sen var vi framme. Det ar fint har! Eftersasong, vindpinat och lite trasigt. Turisterna har lamnat scenen (forutom tva slynglar fran lund, ute pa langresa innan hogre studier ska paborjas) Stranderna har ar vita och tomma, havet ar varmt! Idag har vi har badat nakna och brannt oss i solen. Vi bor i ett rosa litet hus Pina och Anette (tyskar vi tagit med fran Buenos Aires) och Cucarachas Digial (svarta sma djur). Ikvall ska vi ata middag hos Martin och Juan, tva lifeguards vi traffade igar i mataffaren. De har byggt sitt eget hus i skogen. Det finns delfiner har ocksa.

pass

Den senaste timmen har jag:

- letat efter mitt pass
- letat efter mitt pass
- letat efter mitt pass
- bestämt mej för att det är borta
- ringt polisen för att ta reda på hur jag ordnar ett tillfälligt pass
- pratat med en dryg polis
- fått panik
- ringt en käck norrman på SAS.
- försökt boka om mitt flyg
- Skrattat åt eländet med en käck norrman
- fått mer panik
- hittat mitt pass

Imorgon ska jag till Rom!

Bacio!

helgen: fest, vänner, trött, faun, lejon, barn, ångest

Jag missade knifekonserten, men fick iallafall va med på efterfesten. Även den blev en audiovisuell upplevelse. Tack för dansen. Helgen började verkligen hoppfullt, men sen gick det snett. På lördagkvällen bestämde jag och kim oss för att jag skulle komma över med min biomaskin så skulle vi ha en sån där fin kväll med film å chips. Dansen kvällen innan gjorde att vi ville ha enkel underhållning som man blev glad av. Efter en mycket konstig diskussion kom vi fram till att den där Narniafilmen är nog det bästa alternativet. Men ack så fel vi hade, jag har mått väldigt dåligt sen dess. Barn, faunar å andra jobbigheter. Barnen var så jävla präktiga och duktiga, storebror fixade allt å blev kung, lillasyster var så där äckligt filmbarnsmart, storasyster var så där förbannat moderlig osv. Jag gick snopet hem i lundanatten utan den minsta känsla av fin kväll. Fan ta Aslan, häxan å alla barnen!

Välkommen april

Nu sjunger vi in våren med T.S. Eliots öppningsfras till "De öde landet":

April är grymmast av månaderna - driver
syrener fram ur de döda markerna, blandar
begär och minne, kittlar
dova rötter med vårregn.


Äntligen! Jag sätter stort hopp till denna våren, det känns som att den kommer att bli den bästa i mitt 27-åriga liv. Jag baserar detta uttalande på de känningar jag fick häromdagen när våren lite lätt tittade fram. En liten pirrande aning skälvde någonstans djupt i mig, det var för lite för att ge några större seismiska utslag men jag märkte att den var där.