chile

I natt har vi akt buss till chile. Granstationen var grym. Att vakna av starka stralkastare mitt i natten, tvingas stiga ut i kylan och sta i en lang tyst ko ar laskigt. Scenografin var som i mardrommarna jag haft om militarer och ond byrakrati (historierna vi fatt hara fran militardiktaruren kryper under skinnet pa mig). Jag reser med ett provisorisk pass (det rosa) sa jag var forberedd pa det varsta, att bli inford i det lilla rummet utan fonster och luft och sedan vantan.. men jag blev inslappt! och karin ocksa! vilken gladje!

Nu ar vi i Valparaiso, en hamnstad med hus av korrugerad plat i starka farger och snickargladje! Infrastukturen ar besynnerlig har, 15 linbanor knyter ihop den ruffiga hamndelen med de lylligare stadsdelarna uppe pa kullarna. Som en stad fran en annan tid, da dom fattiga fick bygga vid vattnet. Vi borjade dagen i den heta smutsiga hamnen, sen tog vi linbanan upp till en sval terras. Dar tittade vi pa havet, drack pisco sour och at fisk. Var vi hamnar ikvall ar det bara vinden som vet, men forst siesta!