I'm the people's champ...

Det är verkligen fint att bloggen har blivit en listblogg men som sagt allt spammet håller på att göra mig galen.

Jag läste Anna Hellstens blogg där hon pratar om Tom Cruise och hans utbrott när han var med på Oprah. Då kom jag att tänka på när jag såg Bill Murray som gäst hos Letterman för ett tag sedan. Han driver friskt med Tom Cruise och all mediehysteri kring kändispar när han bekänner att det i själva verket är han som är tillsammans med Katie Holmes och han börjar hoppa i soffan för att han är så kär i henne. När Letterman hävdar att det nog är Tom som är tillsammans med Katie ändrar han sig raskt till Jennifer Garner (som är tillsammans med Ben Affleck). Till slut hävdar Bill att han minsann är tillsammans med P.Lo! Förra gången han var med på Letterman tog han med sig familjen för att kunna ta en bild till deras julkort...
Bill Murray verkar vara den ultimata talkshowgästen och hans nya film lär vara grymt bra.

Jag tycker nog vi ska ändra till sidfärgen till rosa. Vad ska vi ha för textfärg?

En bra helg var det med lite bloggparty på förfesten innan Vapnet på ett smockat Blekingska för att sedan avsluta kvällen/natten på Västgöta nation dansandes till electro. Vapnet var tyvärr inte jättebra live. Det var också ganska kul att spela skivor på en 25års-fest i lördags, även om vi bara körde massa hits. Alla ölen, vinet och maten gjorde kanske sitt till...
Kändes däremot lite trist att missa bibliotekariefesten med alla mina nya klasskamrater samt med Charlie, Hanna och de andra i tvåan.

Till sist, tre bra mp3bloggar:
Fluxblog
Clitspit
Lemon-Red

och tre böcker som jag har börjat läsa men som jag inte vet när jag ska kunna avsluta då jag är för trött för att läsa dem på bussen och inte orkar läsa hemma:
Jonathan Safron Foer - Extremely loud & incredibly close
Dave Eggers - How we are hungry
The Best of McSweeney's vol. 1

Förslag

Kan vi inte byta utseende på bloggen? Vitt är så himla 90-tal.

Dase mot dase

Oj! Helt plötsligt har bloggen blivit en list-blogg och en trist-spam-blogg. En bra, en dålig utveckling, tycker jag.

Här kommer en lista på de roligaste inslagen i radioprogrammet Roll on.

1. Pojkvännen (med nedpitchad röst) som hela tiden frågar "är det pratdags nu?" och som endast bär svarta nedstoppade t-shirt alt. svarta nedstoppade t-shirts med Gary Moore-tryck.

2. Viveka Anderbratts tal på Kristina och Stefans bröllop (ni har nu länge legat under samma bolster, det är inte alla som får leva med Sven Wollter.)

3. Jasmina Svensson deltar i porr-vm.

4. "Han väckte mig mitt i natten och frågade om Bob Dylans skostorlek"

5. Och så det sista som jag hörde igår: Pojkvännen med nedpitchad röst har fått en kompis, de sitter och lyssnar på träskblues tillsammans och ställer kluriga musikfrågor till varandra, de blir mer och mer upphetsade (musikaliskt) och avslutar med "neej, nu måste vi göra det, fan vad mysigt vi har det nu: Dase mot dase."


Å så en till lista. Bland skivorna som fanns på den nyöppnade skivaffären Our favourite music som jag besökte igår, här är de jag blev gladast för att de fanns.

1. Death cab for cuties nya (ville ha)
2. Animal collective (Mauris favoriter)
3. Alf (fint och skånskt)
4. José Feliciano-lp för 20 kr (behöver ej förklaring)

Och här den jag blev ledsnast för att se:
1. Devendra Banhart Cripple creek, eftersom jag då insåg att jag felaktigt kallat den för Cripple crow i tidningen.

Nästa lista jag vill se här på bloggen är den över vad Julia handlade igår samt i vilka ögonblick hennes dag kändes mest absurd! (hoppas glaset+röda mattan är med på den listan)

Spending my time...

Angående listmanin jag för tillfället har så beror det inte denna gång på High Fidelity eller Nick Hornby för den delen. Utan allt började med att jag hade svårt att sova. Det började med tankar om vad jag skulle göra om jag hade 100 mijoner. I samband med det gjorde jag även en liten undersökning av 5 tillfrågade skulle 4 ge mig 2 miljoner om de nu vann eller fick just 100 miljoner. Så man kan säga att jag jämt går och håller i tummen nuförtiden. Tillbaka till listorna. I samband med sömnsvårigheterna tänkte jag även bränna en skiva till en jobbkompis (vi har en sådan relation där vi bränner av lyssnar och tycker om varandras musik). Detta ledde till att jag låg och tänkte vilka låtar man skulle ta med, även om jag för en gångs skull skulle mixa ihop skiten till ett spår. Det fallerade genom att det var en aning för klurigt med programmen, jag orkade inte med att lära mig helt enkelt. Även om jag ser mig själv lite som en okrönt mästare inom autodidaktiken (lite ironi skall läsas in här, men bara lite). Hursom. Detta ledde så småning om till att övergå i rena listor. Så! Där fick ni. Ikväll blir det rysare framför TV:n. Börjar bli skit nervös. Det måste bara gå!

I lift my hat off and say over and out.

Yrs Sncrly Jl

En lista över skador:

-Gäddkrok i foten - Ganska mycket blod.
-Djupt skärsår i foten - Mycket blod.
-Kulspetspenna 2 mm från ögat - Ganska lite blod.
-Hål in i armbågen - Drakula hade svimmat inför synen av allt blod (av upphetsning då såklart).
-Litet hål vid vänster handen orsakat av blyertspenna (självförvållat) - Nästan inget blod alls, men enda gången jag har svimmat.

Fråga:
Är det värt att ladda hem Lost och börja glutta, eller?
Tips för er som vill 1!
Missa inte FC Z på ZTV. Fredagar med repris Söndagar. Ett gäng killar som aldrig har spelat, eller inresserat sig för fotboll ska drillas av självaste Glenn Hysén till ett fungerande fotbolls lag.
Hittils har killarna förlorat mot hammarby tjejer -91 med 6-0, mot ngt annat lag (såg inte 2:a avsnittet.Suck!) och ett mixlag från ZTV med 6-1. Nu är nu uppdaterade, så nu finns ingen ursäkt! se musik video här som uppvärmning
Tips för er som vill 2!
www.cutchemist.com är äntligen uppe (kanske har vart länge?) Här kan man följa kemisten från dåtid till nutid.

"Blue Steel" looken?

Kanyeezy posar snyggast just nu...

Vapnet ikväll, kommer bli schysst.

och en lista, bäst just nu:
Diplomats - allt
Clipse - We got it for cheap vol. 2
Diplo (ft. Aphex Twin) - Windowlicker (remix)
Supersystem - Miracle (The Rapture mix)
Zongamin - Bongo song

Pärlor för svin

Upprörd är jag. Men jag har länge vetat. Fett naiv är ett ord som passar in på mig! Ni kanske undrar vad jag babblar om? Jo, så här ligger det till. Jag har sett årets upplaga av filmkrönikan. Eller skitkrönikan som de nu kan byta namn till. Jag har aldrig varit speciellt intresserad av själva programmet. De har alltid haft lite tråkigare program och programledare än sina konkurrenter. Men för några år sen skulle de byta stil, de hade kapat till sig Orvar från ZTV. Bra bra tyckte jag eftersom jag då saknade kabel-TV. Orvar var en sån där kille som gav Resident Evil en fyra för att zombiefilmer på bio var så ovanliga. Samt att han under ZTV:s täckning av Hultsfred battlade mot Killarna i Outsidaz, och lyckades förvånande bra hårdrockarkille till trots. En kille helt i min smak alltså. Jag har för mig att de lyckades första säsongen. I och för sig var all förändring från den miserabelt skit dåliga Sara Wennerblom Arén ett ruskigt uppsving. Men under de följande året (kanske åren) blev allt bara sämre och sämre. Jag vet inte om saker och ting blir bättre under säsongen, jag har ju trots allt bara sett ett avsnitt. Cyniskt nog tror jag inte det. För er som inte såg programmet, låt mig beskriva. Orvar verkar inte beblanda sig i recensionerna längre utan agerar ren programledare filmorvar har blivit pappaorvar. Över vilka kanske ni undrar? Jo till hela åtta stycken mer och mindre etablerade filmrecensenter. Jag gillar ju Göran Everdahl och särskilt hans uppträdanden i morgon TV, Emma Gray har jag nog aldrig gillat (vet faktiskt inte varför?). Men det är inte vilka det är som recenserar som spelar så stor roll i att serien nu har blivit skit. Förutom att Sara Wennerblom Arén har kommit tillbaka (usch!) och en del är helt talanglösa framför kameran (läs. Maria Kernéberg och C-G karlsson). Utan formen programmet har antagit. Se och döm själva. Jag orkar inte längre.
Mina favoriter bland filmrecensenter är Love Svensson (ZTV. Ingmar tror jag programmet hette?), Orvar (ZTV. kommer inte ihåg namn), Göran Everdahl (SVT. Bevakning av Oscars-galan sker alltid galant) och lite Ronny Svensson (Kanal 5 hette det på hans tid). Så slut snackat om det där.

För er som inte lyssnat på Patrick Wolfs – Lycantrophy bör ge den en chans även Blackalicious – Nia ska man bara ha hört! Min kompis Jens tjatar jämt om Neutral Milk Hotel så lyssna lite på de med (jag har dock inte fastnat för dem än)

Jag har fastnat lite i list träsket. Avslutar därför med en!

5 skivor!
David Kitt – Small Moments
Patrick Wolf – Lycantrophy
Blackalicious – Nia
A Tribe Called Quest – Midnight Marauders
Clint Mansell feat. Kronos Quartet – Requiem For a Dream/OST

(Har ni märkt att man kan ladda ner ett program till bloggen så att man kan skriva allt i word och sen skicka upp det hit?)

Mer om Lost, angående de "onda" talen 4, 8, 15, 16, 23 och 42:

Kolla in.

Exempel:
"23 is…
# of times Jack hits Charlie on the chest while performing CPR before Kate tells him to stop.
# of times we hear Jin hit the axe on the raft.
# that appears on the waist measure that the tuxedo guy has around his neck.
The reward for turning Kate in is $23,000.
The digits 23 appear as part of a pin number on one of the crates found inside the drug plane.
The digits 23 appear on the license plate that hit Locke in Deus Ex Machina.
When Michael gives Jin the watch back in House Of The Rising Sun, the minute hand is on 23.
The letter that Sawyer wrote has a seal on the back titled America’s Bicentennial Knoxville Tennessee 1976. 1976 when added = 23.
The watch on Jack’s wrist when signaturing the papers his Dad gave him in All The Best Cowboys Have Daddy Issues has the minute hand on 23.
The watch on Sun’s father’s wrist when signing a paper in …In Translation has the minute hand on 23.
Driveshaft is # 234 on the jukebox.
A column appears on the papers about Locke’s Mother. 555-0170. When added = 23.
Locke’s Dad said he wasn’t supposed to be there until 12. Locke said “I thought you said 11″ 11 + 12 = 23.
The transceiver from the plane’s model number is ABT-520. A = 1 B = 2 T = 20. 1 + 2 + 20 = 23.
There is a poster of the wall at the pool hall in Confidence Man, the date is May 23rd.
Kate’s license plate was 7 - C153M. C = 3rd letter in the alphabet, M = 13th. 7 + 3 + 1 + 5 + 3 + 1 + 3 = 23.
When Michael looks at the clock in the hotel room it displays 5:23 AM.
Jack’s seat number was 23B.
The Black Rock ship in the jungle has the city Portsmouth written on the back. Portsmouth New Hampshire was founded in 1623. 1623 is in the direct order from the number sequence 4 8 15 16 23 42.
The Black Rock ship in the jungle has the city Portsmouth written on the back. Portsmouth New Hampshire has a population of 23,100 people.
Right after Claire’s baby is taken Charlie covers his mouth in shock. The time on his watch when he does this is 7:23 PM.
Hurley’s hotel room was on floor 23.
Hurley looks up at a sign in the airport that says gates 14 thru 23.
Hurley’s flight took off from gate 23.
Michael and Walt were sitting in row 23 on the airplane.
When they are at the caves Jack says 46 people need to drink about 1/2 a gallon of water everyday. 46 x .5 = 23 gallons of water everyday needed. [Thank you Adam]
In The Moth when Charlie shows up at Liam’s house he is wearing a ring with the letters DS. D = 4th letter of the alphabet. S = 19th. 4 + 19 = 23.
In Deus Ex Machina when the camera focuses on the Mouse Trap game, at the moment the mouse is being caught you can see the numbers 23 on two different sides of the board. [Thank you David]
# of weeks into the 16th year that the french signal has been repeating. The math is involved and intricate but amazing. Sayid said 1-7-2-9-4-5-3-3 was the number of interations. He said it was roughly 30 seconds long. The interation can repeat 2 times per minute, and there have been 17,294,533 of them. So divide the number of interations by 2 for minutes. = 8647266.5 Divide by 60 for hours. = 144121.1083 Divide by 24 for days. = 6005.0461805 Divide by 365 for years. = 16.4521813 etc. So 16 years. Now subtract the 16 years and you get: = .4521813 Multiply by 365 you get: = 165.046 days. Subtract four days for the four leap years that weren’t covered when you divided by 365. (2004, 2000, 1996, 1992) you get: = 161 days. 161.046 days divided by 7. you get: = 23.00 weeks. [Thank you Knife Cut]
In …In Translation Michael mentions the Flatiron Building that is in New York to Walt. He says it inspired him. The Flatiron Building was built on 23rd Street, Fifth Avenue, and Broadway. Because it was built on 23rd Street it is also responsible for creating the phrase “23 skidoo”. [Thank you Knife Cut]
Locke says he worked in Tustin, California. Tustin, California is located at 33°44′23″ North.
Walt’s mom, Susan, moved to Amsterdam to study international law. Amsterdam is located in the Netherlands. The Netherlands declared their independence from Spain on May 23, 1568.
In Born To Run, we can see a license plate in Kate’s trunk that is from Wisconsin. Wisconsin is the 23rd largest state by area.
In Special, Susan tells Michael she is moving to Italy with Brian. Italy is ranked the 23rd most populated country.
In Special, Susan tells Michael she is moving to Italy with Brian. Italy has a total area of 301,230 km’s squared. - In Walkabout, when Claire is holding the memorial service she mentions someone and says they were sitting in seat 23C. - In Born To Run, Kate has a license plate from Ohio. Ohio has a total area of 116,096 km’s squared. Thetotal sum of all the numbers in 116,096 equals 23. [Thank you NinjaDude]
A column appears on the papers about Locke’s Mother. 555-0170. 5 + 5 + 5 + 0 + 1 + 7 + 0 = 23. [Thank you Slick]
The sum of Oceanic 815. [Thank you Stevie]"

Blogg party imorgon innan Vapnet? Vad säger Jonis, Julan, Charlie & Tove?

bubbelpool

Jag har varit lite orolig för min utbildning den senaste tiden. Dålig undervisning och konstigt upplägg. Idag vände det nog. Jag tror mest det beror på att: a) Min lärare visade en viss ansats till att analysera och diskutera idag. b) Jag får fortsätta jobba med samma människor under hela grupparbetet. c) Vi fick ett kompendium med intressant läsning.

Sen finns det en bubblare. En mindre händelse som gav mej hopp.

Efter att vi hade haft delgenomgång idag så presenterade min lärare resten av veckans arbete; vad vi skulle göra etc. Någon frågade om läraren skulle vara i ritsalen i veckan, alltså hjälpa till och så. Nej, så var inte fallet; han hade annat för sig. Då hände det. Han drog en liknelse. (Ja, jag tycker nog att det är som en vits.) Så här sa han (tänk er en finlands-svensk äldre man med lite skägg, benen i kors och ena handen fundersamt mot hakan):

När jag var liten, kanske fem, sex år gammal, var jag på badhuset med mina storebröder. Jag stod vid poolen där vattnet var som djupast och tittade ner. Då kom min storebror och knuffade mej i vattnet. Jag lyckades på något vis ta mej upp till vattenytan och började plaska så att jag kom till kanten. Jag skrek till min bror: 'Varför gjorde du så? Varför puttade du mej i vattnet? Jag kan ju inte simma!' Då svarade min bror: 'Men det kunde du ju visst!' Det är lite så jag vill att ni ska se på resten av veckan: nu puttar jag er i poolen.

Jag tror att det var så här jag trodde att det skulle vara på universitetet jämt. Töntiga liknelser av finlands-svenska professorer. Det känns fint att det hände.

Den dagen någon drar den om burken med stenarna, gruset och sanden (och ölen) är allt tiptop.

Dermalogica

Obs! Det som nu följer är mycket ointressant, ja faktiskt, jag tror jag just har slagit rekord i att berätta ointressanta saker på den här bloggen. Man brukar tala om navelskåderi. Vad sägs då om... Pormaskprosa!

Igår blev mina pormaskar klämda i en halvtimme. Jag skojar inte, det var något av det mest smärtsamma jag varit med om och jag har ändå jävligt hög smärttröskel. Just området kring ögonen och näsan, pannan... aj aj aj. Jag var på ansiktsbehandling, första gången i mitt liv. Jag tror det var hypnos samtidigt för plötsligt hade jag köpt ansiktsprodukter för 850 kronor. Fy fan vilken bluff. Hon ba: Du har ju ganska stora problem med din hy. Jag tänkte: nej jag tycker jag är rätt snygg. Men det sa jag inte.

Skateboard P

Hmm, öl och whisky festival låter grymt. Lär ju slå jäst bag-in-box vin som vi drack i lördags...
Måste ju börja använda digitalkameran mer så att jag också kan posta massa fina bilder. Jonis använder ju mobilkameran friskt så han kanske har lite bilder att lägga upp?

Under tiden lägger jag upp en bild på Pharrell från Neptunes och NERD. Hans nya skiva är på gång och singeln "Can i have it..." med Gwen Stefani är bananas....




Karin, LKPG here we come!
Här är också lite musiktips till dig:
Clap your hands say yeah
Spoon
Wolf parade

Salve

Nyfiken, förväntansfull och en smula lyrisk trippade jag in på Stockholm Beer & whisky festival 2005. Här skulle det drickas öl. Hade redan innan bestämt mig att prova så mycket spontanjäst öl som möjligt. Ni kanske undrar vad som menas med spontanjäst? Jo så här är det. Vanligtvis så tillsätter man jäst i alkoholaktiga drycker. Olika jäst har olika egenskaper. Men i spontanjäst öl så tillsätts ingen jäst. Utan ölet, som förvaras i öppna kar, påverkas av luftens fria jäsceller och bakteriekulturer. Smaken blir syrlig och frisk. Den mest kända spontanjästa ölen är förmodligen Chimay.
Det blev en del spontanjäst vill jag lova, men även en del annat och en Whiskey som jag nästan kräktes av (påminde om min nemesis Tequilan, aptiten för den drycken förstördes av en korridorsfest på Ulrikedal. Med mexico tema vill gärna nämna - någon kanske minns?). Många glas och bilder senare avslutades kvällen på Bacchi, ett snobbställe i gamlastan => min uppfattning.

Dagen efter blev en kamp mot blixtrande huvudvärk och en utmattad kropp. Lyckades ta mig upp till tabletterna runt femtiden, och till pizzerian runt sju snåret. Jag kunde andas ut. Senare mot småtimmarna bevittnade jag och min gode vän Mikael en rolig incident nedanför min balkong. Men först lite bakgrundsfakta: Jag bor väldigt nära en dygnetrunt öppen MacDonalds. Som vanligt när man står och röker (jag har inte börjat röka på heltid igen!) om natten så hittar diverse kissnödiga element till området under min balkong, så var även fallet denna gång. Staplandes kämpade en herre omkring 30 med sina gylf för att sprida sitt gula guld bakom en container. Han tittar lite nervöst bakom axeln så att ingen tjuvkikar, tur att han inte tittade uppåt, och lättar på trycket. Vi börjar prata lite med varandra som goda vänner gör ibland, ser i ögonvrån att kisspausen är över. Fimpar... -BRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL!
Kissmannen har bara hunnit ett par steg, han står nu och sprutspyr mot SEB:s ena skyltfönster. Överrumplade av hur situationen artade sig börjar vi båda asgarva. Åh komedi när den är som bäst. Svårt att beskriva kanske? Synd att jag inte dokumenterade, det var verkligen sketa roligt! Nu blev det så där mycket att allt blev rörigt, hoppas det går att läsa. Avslutar med lite bilder från mässan.

Den mänskliga pyramiden är tillbaka i socialasammanhang, det är bara att börja träna!

Mina vänner med herre i skinnväst, som vi i övrigt fick låna. Västen alltså!

Det obligatoriska gruppfotot.

Med sombrero kan kvällen sluta hursomhelst.

Har ni hör t den förut?

Den här vitsen berättade Oscar, min trettonåriga kusin, för mig häromdagen:
"Om en kvinna tror att vägen till en mans hjärta går genom magen, då siktar hon aningens för högt."
Hehehe.
Det är krabbfest hemma hos Hultkvists på S:t Larsgatan. Min bror diskuterar drogliberala tankar med gästerna som i sin tur kontrar med "Vad är lycka?". Jag vet inte var jag ska ta vägen. Har lite huvudvärk och saknar den närhet och glädje jag kände i somras, när vi var tillsammans på Karins land och söp.
Vad gör ni? Jag kommer till Lund på söndag. Då hoppas jag få träffa iallafall några av er.

Maria! I just met a boy named Maria! Nanana na na.....

Lustprincipen. Individuell frihet. Samhällelig aspekt och personligt mått av lycka. Kan man mäta lycka?

Ett potpurri av diskussionsämnen att droppa över ferdagssuppén.

Interlude

Nu var det längesen sen sist. Sitter och sorterar i Itunes och lyssnar på webbradio. Lyssnar in mig lite på Rollons webbklipp. Bubban om Björn Borg... Ska nu springa iväg på whiskey och öl mässa, är nog lite sen som vanligt. Så nu måste jag springa. ZOOOOOOM.

Tönten

Hej alla musiknördar! Ibland när jag läser bloggen så får jag en känsla av att jag har dålig koll. Då känner jag mig tråkig och ointressant och lite utanför. Som vanligt dyker känslan upp som tema i en dröm. I natt drömde jag att bloggen var ute på en resa. Vi gjorde någon sorts flodkryssning mellan Prag och Moskva eller nåt. I alla fall, för att fördriva tiden skulle vi leka nån sorts lek. Den gick ut på att man fick ett ord (av Jonathan) och sen skulle man improvisera fram nåt kul utifrån det ordet. Alla fick jätteroliga och spännade ämnen men jag fick ett ord som jag inte kunde. Alltså jag visste inte vad det betydde. Det var nåt på s som beskrev en egenskap tror jag.

Ja sen spårade drömmen ur totalt men det ska jag nog inte berätta om i cyberrymden.

Ta det vackert!1

Poptips/vädjan

Jag vill härmed rekommendera:

Sibira. Rimmar på ordet hoppgropssand.

Hello Saferide. Låter som Juliana Hatfield.

Snälla, ge mig musik! Jag har inte fixat internet än och det finns bara skitskivaffärer här. Jag är hänvisad till recensionsutbudet, det räcker inte.

PUSS

What it do?

Måndag och trött efter helgens utsvävningar. Karin, vi saknade dig i fredags.
Kul att läsa en av dina texter. Tror att jag inte har läst något som du har skrivit i tidningen innan. Annars är ju dina blogginlägg alltid fina och bra, det märks vem av oss som är journalist,
Läste om Ulf Lundell i Sydsvenskan igår medan jag lyssnade på en annan gubbe (som dock verkar oändligt mycket mer sympatisk) och åt söndagsfrukost. Ulf verkar ju inte bara vara pretentiös och bitter utan också oerhört långsint.

Bra bloggar.




En vecka av arbete med hemtenta men vi ses väl på fredag?

Dimmig natt

Igår: Darins spelning på Cloetta center.

Sen firade jag farfars 84 år med tårta, diskuterade feminism med min pappas gamla i-linjenkompisar över två glas vin och fick romdrink hos Rikard. Sen dansade vi långsamt oss in i rootsreggaens förlovade land på Bagdad. Jag tror vi var typ sju personer där den sista timmen. Jag drack mycket rom och cola. Sen vinglade vi hem till Rikard igen och lyssnade på nittiotalspop: Supergrass, Cannonball-låten och bob hund. Ni vet ep:n med Jag har glömt min första cykel och Gräslök, ja den, den är ju så fin. Daniel tog fram en mumie ur Rikards garderob. Jag spillde vin på golvet. Jag talade sanning och kunde inte hålla upp mitt huvud. Måste ha somnat, när jag vaknade hade jag pengar fastklistrade i ansiktet. När jag kom hem läste jag om Darin. Tänk att medan jag dansade och pratade några timmar, så hade de gjort en hel tidning.

Ord men inte mening

I dag försov jag mig. Måste verkligen fixa en redig väckarklocka. Min förra gick sönder mitt i natten - min förra sambos/bruttas vattenpipa föll av någon konstig anledning mot golvet via min arm och tog med sig väckaruret på vägen. Jag blev skit rädd - som tur var det under semestern annars hade katastrofen varit ett faktum. Min minus flex börjar verkligen skena iväg, minus 2 timmar denna vecka. Men det gör inte så mycket eftersom att det betyder att jag varit mindre på jobbet än jag borde (Joel ler stort och utstöter ett MOOOOHAHA). Det börjar kännas att många av mina vänner har åkt bort. Jag ska nu räkna upp vilka och vart de tagit vägen samt ett betyg (5-gradig skala):

Dennis - Barcelona - 3.2
Helena - Madrid (den 25/9) - 4.3
Jens - Amerikanska kontinenten -4.5
Joar - England - 3
Dajsan - Göteborg (suck) - 3.5

Det var kanske inte så många. Måste erkänna att jag tog med en del som jag inte ungås med så ofta för att späda ut listan. Men samtliga kommer vara borta över 3 månader. Jag kommer ha mycket tråkigt utan Jens. Kommer även sakna de andra med, men inte lika mycket då jag inte umgås lika mycket med dem. Har ju kvar de flesta kompisarna, ska nog ta och höra av mig lite oftare til dem. Har även nästan slutat spela mitt dataspel (World of Warcraft för er som inte visste, ett evighetsspel som jag betalar en månadsavgift för att få tillgång till), så jag har ingen lättilgänglig verklighetsflykt kvar. Suck. Men jag kommer säkert på nått, har ju fortfarande internet och kabel-TV...

Avlutar med en liten ordvits. Några av er har nog hört den förut, men den tål att upprepas!
Det är inte lett att vara est det är balt.

Adjö!

Gitarrolyckan

Idag var en läskig dag på sätt och vis. För det första sitter min mamma och hennes fyra skolsköterskeväninnor i matsalen och pratar om kaniner som juckar (Karin! Något som tydligen engagerar mammor?!) och marsvin med epilepsi. Det hela påminner mig om husdjur. Då tänker jag på Pelle och hur jag hittade honom när jag kom hem...hjälplöst kravlande, halvt på rygg, inklämd mellan gitarren och väggen...det var hemskt! Dom kan kvävas om dom hamnar på rygg! Men han ska ju krypa in och emellan allt...suck. Jag lyfte upp honom och sen fick han hämta andan i mitt knä. Nu verkar han så trött...vill inte äta sina räkor..

Men det har varit en bra dag också! Efter jobbet (jag har jobbat i stort sett dygnet runt denna vecka, därav min bloggfrånvaro.) hämtade jag mina två kusiner Emma och Amanda från skola respektive dagis. Sen åkte vi hem till Slaka där dom bor och det är nästan på landet och vi gick ut i naturen med hundarna (Bella samt Milla och Alice), och löven skimrade i gult och vi hittade en jättefin husvagn från typ femtiotalet med ett sånt där gammalt kylskåp i, och lilla Amanda hade feber och var så där gulligt trött och slapp och rödkindad som barn blir när dom är sjuka. Och i trädgården dignade träden av mogna septemberäpplen...

Nu hoppas jag att min mamma snart serverar efterrätt för då ska jag delta i bjudningen!

Ciao habibi!

Vad heter Usamas glömska bror?

Vart var det jag Laden.

Bävernylon

Å nej. Top Model är ju mitt favoritprogram, men nu röstade de ut den absolut bästa tjejen i andra programmet. Ska jag se det som en chans att bli kvitt från mitt beroende? Eller ska jag försöka hitta en ny favorit? Allt känns så tomt.

En sak till, jag läser Linda Skugges blogg ibland. Folk säger att de har fått en så mycket bättre bild av henne sen de började läsa hennes blogg, att hon är så mjuk och snäll mamma etc.

Jag är så besviken på henne, hon var en förebild. Nu hade hon, jag tror på allvar, rekommenderat en antibakteriell lotion som dödade bakterier i hela fyra timmar, med orden: bra om man ska åka tunnelbana. Dessutom skrev hon att hon redan nu börjat köpa små rosetter och pennor och sånt som hon skulle ge till sina döttrar i december (en present om dagen) och att Tiimari var hennes favoritaffär. Tidigare har hon manat till korståg mot alla som inte byter handdukar minst en gång i veckan och så brukar hon ge sjukt äckliga recepttips på paj. (vad tycker vi om paj?)

Jag menar inte att hon är elak eller dum eller så, bara: inget annat har fått mig att längta så lite efter att bli vuxen och skaffa barn.

Imorgon ska jag hälsa på min mammalediga arbetskamrat och hennes tre barn, och en annan från redaktionen ska ta med sig sin bebis! Vi har köpt en kanonlen apa med långarmar i present. Sen ska jag se The Legends på Herrgårn.

Klanto 2005

Igår råkade jag komma åt skriv-ut-knappen när jag var inne på bloggen. Ni vet den som gör att det skrivs ut direkt utan att man får välja skrivare. Datorn var inställd på en skrivare på andra sidan redaktionen. Jag löpte dit och hittade alla våra blogginlägg prydligt utskrivna. Fick hjärtat i halsgropen. Tänk om någon hade läst det.

Öde ö?

Då jag har koll på cyberrymden måste jag tipsa om min nya addiction. En blogg om "Lost". Kan det bli bättre?
Men varför måste vi vänta så länge på nästa säsong och varför har alla redan sett alla avsnitt fast nerladdade. Jag tror vi måste diskutera detta fenomen. Jag skulle kunna ladda ner alla avsnitt av någon TV-serie för att se dem någon helg men jag gillar ju känslan av förväntan inför nästa veckas avsnitt och jag gillar att diskutera serien utan att höra: "Jag har redan sett hela säsongen och vet vad som händer".

OK, det är tidigt och jag babblar. Dags för skola och kaffe...

I am the resurrection

Här sitter jag. Framför min enorma skärm. Kan inte hitta på något att göra. Denna vecka jobbar jag det tidiga skiftet (6.30/9.00 - 15.00/17.00) och det är skit jobbigt. Veckan började som sagt nedan med en sömlös natt. Efter 29 timmar i zombieaktigt tillstånd slog John Blund mig hårt i huvudet med sin sandpåse. Jag dog och återuppstod tydligen imorse. Åt en macka och pendlade till mitt jobb(efter inköp av DN och Pressbyrånkaffe). Och vad har jag gjort på jobbet idag kanske ni undrar? Jo, jag har lärt upp en ny på avdelningen. Jennifer heter hon, och är så där mystisk som alla nya är. Hon har lärt sig ett och annat men hon är inget maskingeni som jag. Vi har även fått en ny robot. Den håller på att installeras av robotkungen Karl-Lennart. Vem är den här Karl-Lennart?
Han kan vara 40 år, troligen äldre. Bor i Jönköping men talar göteborska(Usch!). Hänger ganska mycket på Spraydate, tydligen desperat. Han är som en bekant, som man hatar och aldrig ringer. Men som ringer ändå, kanske kommer oinbjuden och pajar dina favoritsaker och tycker det är kul. Ett UV helt enkelt. Svår att hata och svår att älska. Nu har jag varit hemma ett tag, fått lite distans. Så nu kan jag lugnt somna och drömma om Galna saker. Vem vet, jag kanske drömmer om någon av er? Ska rapportera imorgon om så blir fallet! Good Night Margareta, Where ever you are.

Nano

Skinade fin
Ligger du där
Utan mig
Varför
har jag inte dig
Åh Nano
Du är så fin

En liten dikt tillängnad min nya kärlek...

PS!
Jonathan! Jag har alltid vetat...

Pucko-jonis

Två saker som passar in på mig:

Jag är dålig på teknik

Jag har dåligt minne

Det som hände mig idag har alltså både goda grunder och bekräftar att en hel del går emot mig just nu.
Så här gick det till: Jag hade börjat det mödosamma arbetet med att föra över alla mina kontakter från min gamla mobil till min nya. Manuellt, en kontakt i taget. Sån är jag. Men så blev jag informerad om att man kunde kopiera till simkortet och föra över kontakterna - hundra styckna med bara några knapptryckningar! Fantastiskt! En tillfällig fäbless för det okända och moderna fick mig att prova. Nu är jag förlorad. Förlorad bland teknikhatarna. Typ alla mina kontakter är borta. På båda telefonerna. Åh! Jag är så jävla puckad.

Free as the wind. Hopefully learning

More than this? There´s nothing ...
/J

PS. Charlie hälsar från hängmattan.

O baile todo

Nu när höstrusket börjar närma sig behöver vi nog lite svettas lite.
Gå hit för musiken och börja dansa. Läs sedan denna artikeln om musiken från favelan.

Hmm pizzautställning. Låter intressant. Själv var jag kulturell i helgen då det var dags för Kulturnatten i Lund. Såg utställningen "The light set-up" av Olafur Eliasson och blev ganska imponerad av hans lek med ljus och former. Därefter var det gladpop i Stadshallen med Malmöbandet Billie the vision and the dancer. För första gången på länge såg jag ett, för mig, tidigare okänt band som verkligen var grymt bra. Ni borde också kolla upp dem!

Karin, blir det något Lund till helgen?

Pizza

Mauri var här i helgen. Vi såg Josef Fares film Zozo, jag kände igen mig i Beirut och Mauri kände igen sig i Zozo.

I söndags åkte vi Opel/Golf till Peking och såg en utställning om Den svenska pizzans historia på Arbetets museum. En gammal kompis kompis hade producerat utställningen och berättade pedagogiskt om den första pizzabagaren i Sverige (Peppino) på ena väggen (filmad alltså). Sen blev vi väldigt hungriga och gick och åt pizza. På väg hem stannade vi och köpte bilgodis. En dag i svullets tecken. På kvällen lagade Mauri en gryta till mig som kommer räcka hela veckan! Ska snart gå hem och frysa in den i portionslådor.

Var hos doktorn idag, hon sa att jag skulle sluta stressa, börja äta regelbundet och motionera! Vilken grej!

Här var det sömnlöst

Om 3 timmar måste jag åka till jobbet. Jobbigt! Jag kan inte sova så jag skriver lite nonsens här istället. Eller ska nog försöka somna in i alla fall. Känns en smula dumt att sitta här när man borde ligga i sängen och drömma om bra grejjor. Avslutar dagens inläggg med en bild på min kompis Jens och hans brorsa Josef från förra helgen. En fin bild tycker jag.

Fikon och Alpernas fall

Hej! Idag är stora humordagen, så jag tänkte bidra med något skoj. Det tycker jag passar bra nu i september, vemodets månad. ("Minns i november, den ljuva september..." aahh..) Jag har redan gjort två trevliga och roliga saker idag; köpt gummistövlar och ätit Bosses glass. Båda aktiviteterna tillsammans med min kära fru moder.

Kan ni fikonspråket? Det är jättekul! Så här går det till, vi kan ta mitt namn som exempel: man ersätter namnets första stavelse (eller de tre första bokstäverna, lite olika beroende på ord) Ju med Fi; Filia och sedan byter man ut namnets andra del lia med kon; Jukon, alltså Julia blir "Filia Jukon". Visst är det fint!

Här är era egna namn på fikonspråket:

Karin - Firin Kakon
Charlie - Firlie Chakon
Tove - Five Tokon (hihihi!)
Jonathan - Finathan Jonakon
Ida - Fida Ikon
Joel - Fiel Jokon
Martin - Firtin Markon

Men det absolut roligaste ordet på fikonspråket är Kungliga flottan. Titta!

"Fingliga kukon fittan flokon" (hahahahahahahaha!!)

Fattar ni?

Över till något annat, som egentligen är mycket tragiskt men som i följande sammanhang blev väldigt komiskt. Det var en intervju i torsdagens metro med den där tjejen som skrivit en bok om tsunamin. Först beskrev hon lite vad som hände den där morgonen, hur hon räddats och så, och sen stod det såhär:

Vad tänkte du?
-Vi hade ingen aning om att det var en tsunami. Jag trodde det var världens undergång. Det gick rykten om att Alperna hade rasat - hela bergskedjan.

Och sen gick dom bara över till en annan fråga, om boken. Jag blev helt ställd. Jag menar hur tänkte dom då? Var skulle alperna ha rasat, vart skulle dom ha tagit vägen? Dom kan ju inte falla ner i nåt hav direkt. Skumt.

Nej, vilket långt inlägg det blev, nu måste jag gå ut med Bella. Ska bara berätta en grej till, om Pelle. Han och jag har flyttat in i Annas rum nu, som är lite större. Jag har fraktat stora stenbumlingar från sjöbottnen i Brokind, och en halv trädstam, allt för att kunna inreda Pelles livsrum lite mer naturtroget. Jag har köpt hö och sand. Av detta har jag sedan byggt två grottor, för han gillar att krypa in och gömma sig. En grotta är under min säng. Men han har inte så mycket som sett åt grottorna! Han har valt att bo bakom datorn, i själva sladdhärvan. Där ligger han som en gök i sitt näste. Det är fascinerande hur djuren anpassas och rättar in sig i vårt kommunikationssamhälle. Synd bara om han har glömt sitt ursprung. Men jag menar, när valmöjligheterna finns, varför bo i en grotta? Vi gör det ju inte.

I öknen blommar kärleken

Ville bara säga att jag är hemma igen. Eller, hemma och hemma, men i Sverige iallafall. Linköping. Jag har varit på Gran Canaria. Det var varmt, det blåste. Jag har badat i havet, lekt att jag var en delfin. Jag har gått på musikal tre kvällar, jag har åkt båt, ätit fyllda bläckfiskar och sett minst hundra nakna bögar i den kanariska öknen.

Jag känner mig förvirrad och lite trött. Livet är så stort. Det finns för många länkar. Oöverskådligt.

Skulle så gärna vilja träffa er snart! "Tillsammans är man mindre ensam"... (det blir mitt höst-bok-tips, fast jag har inte läst den själv, men den handlar bl a om Paris. Jag vill åka till Paris.)

I'm to sexy for my jeans!

Höst. Du hemska, uppskattade höst. En av mina fyra favoritårstider är här. Men tråkigt nog har jag fått en släng av höstdeppan. Så kan inte riktigt njuta av allt som är bra med hösten. Ingenting känns speciellt motiverande, förutom verklighetsflykterna (data, bok, film och annat kulturellt tjafs). Det finns dock små ljusglimtar. Cat5:s Sexy är en av dem. Vet inte om låten är gammal eller ny. Hörde den hur som helst på P3 Svea för några nätter sedan. Fint, fint. Vill ha mer euroelectrodisco och bra röj som jag kan mildra krämporna med (haha nu kom den precis igen på radio (1:58 050916, p3 Svea)). Att dansa och digga sig igenom en depression är trots allt aldrig fel. Att inte ge förslag beivras! Känns som att jag behöver glada till mig lite (kan man skriva så? jag är skeptisk men apatisk) inför Anthony & the Johnsons konserten i november. Det kan nog behövas.
Har precis fått reda på att Jonathan kommer upp till vår vackra huvudstad i oktober. Han kan nog få mig på bättre humör. Han är ju trots allt en rolig och intelligent person. Arkitekt studier till trots. Min kompis Jens, som jag tycker så mycket om, flyr norden om en halv vecka. Han ska tydligen till LA, Central- och mellan Amerika i tre månader. Med brutta och allt. Han kommer att saknas, men inte glömmas...

klen eller stark?

Apropå koalans skarpa analys (ja, den är ju borta nu men vi trogna bloggare minns). Jag översätter till vår ordvitsvariant: Kleen eller Starck?
Enjoy

VAD ÄR DET HÄR

En sak som verkligen får mig att vilja utropa: MÄH! Vad var det jag sa? är den här totala nedskrivningen av Fi som pågår just nu. Jag har fortfarande inte fattat vad det är de har gjort som är så jävla fel. Det verkar som om det pågår maktkamper inom partiet och som om alla inte är överens. MÄH! Säg ett politiskt parti där det inte är så, särskilt i början. Det är som om de inte får vara buffliga, uttala sig klumpigt eller vara oense bara för att de är kvinnor. Varför måste de vara så jävla mycket bättre människor för att de är ett kvinnoparti? Jag tror inte att det är många av dem som har den gamla Ellen Key-åsikten: om bara kvinnor fick styra världen så skulle alla vara snälla mot varandra och inga krig existera. Man kan vara feminist av andra skäl än att man är så himla vän och god och snäll. Vad var det vi sa - jag kommer ihåg när vi pratade om Fi i Alkov och att det skulle komma värsta motståndet mot partiet. Varför är det ingen som skriver något om sakfrågor? Och hur kan det vara så fruktansvärt upprörande att man ska kunna få döpa sina barn till vilket namn man vill? Vad är det för trångsynt samhälle. Tänk om man kommer från ett annat land och heter Maria fast man är kille, ska man inte få heta det här? Nu är det legitimt att skratta och håna Fi och om man tänkt kanske rösta på dem ska man känna sig som värsta onda ufot. BUT WHYYYY?

Timmmeehh

Fredrik Strage har en liten Timmy-docka som sa "Timmeeeeh" på fem olika sätt när man tryckte dess hand.

Läs boken Fans, den är jätterolig!
Det är kul att det står på omslaget: Fans. En bok om besatthet av Fredrik Strage. Hihi.

Linköping, Linköping. Tänk så många talanger den här staden fött. Jag säger som Strage: Tur att de byggde Cloetta Center så de får plats med hyllningarna när jag fyller 33.

Rolig väst?

Kan det vara den hära länken?
http://www.ebaumsworld.com/videos/kanyewest.html

Kaneezy

Hittar fortfarande inte länken till Kanye Wests (ö)kända utspel på nationell TV i USA men jag hittade den här låten. En cover på Kanye West låten "Golddigger". Ganska smart och rolig...

För mer om den alltmer laddade politiska situationen i USA, gå hit.

Jag tror jag borde göra som Charlie och ta tjänstledigt, med både skolan och allt med Filmstudion så tenderar dagarna som spenderas i Lund att bli minst 12 timmar långa.

Karin, vi saknade dig i fredags...

Skattefritt, det nya svarta

Malmö är ett skatteparadis. Malmö är en ö där man kan slippa betala skatt. Undrar varför det inte finns fler moderater på Möllan här kan man gå runt och hahndla skattefria grejer precis som på båten. Skattefria cigg, skattefri öl, skattefri mat, skattefria krogbesök där rökning är tillåten och sist men inte minst skattefria taxiresor. Fresh just like the Caymen islands. Kom hit kom hit skörda frukt till låga priser.

(Jag annonserar härmed ut min tjänstledighet, återkommer i oktober; behöver en liten semester)

Yeehaw

Så var det måndag igen. Ännu en helg har avverkats. Det känns som en vanlig måndag förutom att det är lite kallare i skuggan nu än för en vecka sen. Som en ninja ute efter att stjäla ens liv har hösten kommit. Man tror att man går säkert när. BOOM. Så har man en giftig kaststjärna mellan skulderbladen. Fast jag gillar ju hösten, ninjor med för den delen, så det gör inte så mycket. Lite jobbigt att man inte har en stilig höstjacka att visa sig ute med. Men det kan säkert införskaffas. Och på tal om jackor, så har jag inte heller någon bra vinterjacka. Jag har dock kvar den fjällrävenjackan som jag och Tove slogs om en höst för fyra år sedan. Den är fin men en smula för liten. Men allt ordnar sig säkert till slut, är en smula bortskämd med sådana saker. Det finns så mycket jag vill skriva, men som jag inte kan formulera på papper. Bland annat en ny(?) filosofi, att jag körde en himla fin flyttbuss i helgen, min nya digitalkamera, att jag känner mig lite ensam ibland, varför jag inte äter socker och vittmjöl, Cagney & Lacey etc. Det blir säkert något av nått någon gång. Måste sluta tyckte jag hörde något bakom byrån. Det kan vara en ninja eller bara hösten som har lyckats blåsa in genom någon springa. Har robotarna till slut hittat mitt hem?

Kärlek & pengar

MTV #2. Det visas inte många bra musikvideos, så jag förstår dom. Delvis iaf.
Det senaste verkar vara att erbjuda tittaren lite kärleks- eller cashinfo. Livets nödvändigheter.

Hur stor chans har erat förhållande? Och hur mycket pengar kommer du att tjäna?
Nästan alla förhållanden är bra eller mycket bra och att dagens kids kommer att tjäna stora mängder pengar.

MTV tror på framtiden. En framtid med trygga förhållanden och galen ekonomisk tillväxt.
Det låter ju jävligt 1900.

Sean Penn

Så dålig var han ju inte!

Men den här tanten däremot. Herregud! Om de inte har bröd kan de väl äta kakor i stället?

A link to the present

Här är en länk till min kompis blogg. En massa bilder. Lite text. Trevligt trevligt.

HE!

Ban marriage!

FInt!

Skriva eller rita?

Jonathan! Din bloggande skolkamrat gör en hård men rättvis jämförelse mellan ditt blivande yrke och mitt. Tur att en i familjen får vara lycklig och ha pumps i alla fall. Det blir du Joni! Det blir du.

Djungelns djur

- OCH LILLA KARIN ÄTER BARNMAT!
Så skrek min kollega idag när hon upptäckt min plastlåda med Hemköpspannkakor. Jag tycker mycket om just den kollegan, annars hade jag blivit sur. Jag är yngst på den här arbetsplatsen förutom en av praktikanterna. Det märks ibland.

Idag har jag också märkt att alla som går förbi mig tänker: En kakadua, men inte vågar säga det. Jag bär min klänning med djungelmotiv.

Det kom en skolklass på besök, de vandrade runt och tittade på mig och jag kände mig som... en kakadua. Men en ganska tuff kakadua. Typ: snart ska jag ringa värsta popstjärnan och intervjua, sånt får man göra när man är kakadua.

I Die

Idag, eller snarare i natt, blir det en dubbelpost. Det hände en märklig grej på pendeln hem idag. Jag satte mig på tåget, valde skiva i IPOD:en. Det fick bli Magnetic Fields I. Den var det länge sedan jag hörde den tänkte jag. Tog upp min trotjänare DN och började läsa i Ekonomisidorna. Hade kommit in en bra bit i en text när ett gäng fulla ungdomar steg på. Aha en sån resa tänkte jag. Efter mycket om och men så hade två ur gänget hamnat bredvid mig, en brutta och en kickersnubbe. Jag försökte fokusera på en artikel angående hurvida sänkt a-kassa ledde till störra sysselsättning. Killen drar fram en kniv av butterfly typ (kuriosa: min brorsa har en sån, den heter Aron och han använder den till att öppna brev). Killen som håller i kniven är hur full som helst, kombination av onykerhet/kniv gör mig en smula nervös. Det hackas lite med kniven på ett säte framför oss. Tjejen säger något som verkar ha att göra med mig, han vänder sig mot mig och frågar något, Jag hör inte något med I i refrängen reducerar hans fråga till osammanhängande läpprörelser, och jag kan trots allt inte läsa på läppar. Så hörlurarna åker av. Gillar du den här frågade han tydligen. Ja ehm nej säger jag. Du jiddrar med den här svarar han. Hmm han sa tydligen jiddrar tänkte jag. Jaha nu måste jag förklara mig för en full tönt tänkte jag. Här ska du av! Räddad av klockan, en kille säger bestämt åt min sitsgranne. Grannen svarar med att hacka lite i Glaset framför oss och staplar sedan ut, hackar lite i glaset utanför tåget. Allt är över. Tåg resan fortsatte lugnt som vanligt och inget mer strul fanns inom räckvidd.

Det galna med denna historia är inte kniven utan att jag faktiskt inte blev rädd, lite nervös men inte direkt rädd. Man ska nog ha en smula respekt för knivmän tror jag, i alla fall när de sitter bredvid. Hursomheslt (är detta ett ord?) så mår jag bra och är inte alltför skakad. Nu blir det saft och internet. Ciao!

R U RDY 2 PAARTAY!

Lite bilder från festen i lördags (050903). Har kommit på att jag inte är den bästa partyfotografen. Ska nog gå en ta bilder kurs, lära mig vad som är bra att fota och vad som är mindre bra. Dessutom har alla röda ögon. blixt eller ondska? Hursom titta och kommentera gärna.

Festen är slut. Lokalen utrymmes.

Sannah och Niki. De kanske någon känner igen.

Mr. White och Journalist Henrik Josefsson.

Jag och Tora.

De här satt jag och språkade med.
Intressant fakta! Jag har tydligen
pluggat film med damen i glajjor till v.

Jag med Pernie och Pontus (de är ihop).
Gemensamma vänner till Sannah och tora.

Godnatt

Idag blev jag glad av två ganska obetydliga saker: Zlatans mål och T.A.T.U.s senaste hit. Det finns toppar i mitt liv också.

Even your superficial raps are superofficial

Taget från SvD

"Sean Penn i räddningsarbete

Filmstjärnan Sean Penn skulle rädda nödställda i det översvämmade New Orleans, men insatsen gick i kvav, när båten började ta in vatten. Penn hade glömt att sätta i pluggen i botten på båten och fick ösa i stället för att rädda människor. Dessutom vägrade båtens motor att starta.

Båten var fylld av människor, bland annat Penns personliga fotograf, vilket fick en åskådare att undra hur skådespelaren skulle få plats med de nödställda.

När han tillfrågades vad han hoppades åstadkomma med sin aktion svarade han: “Vad än jag kan göra för att hjälpa till”.

Sean Penn är känd för att vara politiskt aktiv."

Herregud, för att inte tala om den här rapporteringen från Yahoo News:
http://somanyshrimp.com/2005/08/white-people-find.html

Annars fylls dagarna av pendlande, skola, fotboll, bloggande, fest etc.

Kan passa på att säga till alla bloggare som är nere i Skåne att ni är hjärtligt välkomna hem till mig nu på fredag då vi äntligen ska ha vår inflyttningsfest!

Det var en gång...

Jobbar nu min 4:e vecka efter semestern. Måste säga att jag kommit in i det ganska bra, ångesten för att stiga upp och sedan bege sig till jobbet infinner sig trots allt bara varannnan dag. Ofta vaknar jag så sent att jag inte hinner känna efter. Stressa stressa. Läsningen av DN på pendeltåget funkar bra, har bara missat att köpa den en gång. Intressanta artiklar blandat med strunt och vips så är jag framme. Jag spenderar just nu 90% av min vakna tid på jobbet, det är kanske här jag hör hemma. Bara runt 40 år kvar sen kan jag lägga mig ned och ta det lungt igen. Har börjat fundera på att säga upp mig, men vad bra kan det leda till man måste ju få pengar på något vis. Mina planer på att bli ekonomsiktoberoede gick i stöpet för länge sen. Väntar nu på att fröken fortuna ska uppfatta mina numera krampaktiga vinkningar. Allt kanske blir bättre om jag börjar plugga, byta jobb (till vad?), flytta, träna, ge upp eller bara finna mig i situationen. Ni kanske märker den postsemester relaterade stressen. Nog om det. Nu till Helgens upplevelser.

Fredagen började med en fika med min kompis Jens. Sedan forsatte den med shopping och senare middag hos bror min. Den slutade i kaos... Lördagen började med att Dajsan ringde och förklarade att om timme var det dags att försupa till eftermiddagens Fotbollsmatch. Alla samlade sig (Henka, Jovis, Robban, Dajsan och jag) drack några öl, lyssnade på David Hasselhoffs Looking for freedom, tittade på David Hasselhoffs Looking for freedom (runt 3 ggr) sen for vi ut mot Solna och Råsunda. Matchen gick som kanske alla vet bra förutom att jag blev jätte hes. Vi hade lovat att tokfesta efter matchen oavsett resultat, det skulle bli segerfest eller gravöl. Det slutade med att vi hemma hos mig konstaterade att vi nog hade gjort vårt. Jag hade dock ett åtagande kvar. En kollektiv födelsedags fest som nog ni alla har hört talas om. Trött som efter Vansbrosimmet gick jag dit, jag skulle säga hej kramas och hälsa lite sedan raskt hem i säng. Trodde jag. Några handskak och kramar senare var jag i full gång (ingen dans dock). Träffade Henke Josefsson, Tora, Ellen, Sannah, Sannahs brorsa, Johan Thornton och lite fler jag kände. Så småning om tog festen slut på en swebuss mot skåne jag skulle prompt ner, festa med alla de man tycker om. På söndagen vaknade jag konstigt nog tryggt i min säng på Kungsholmen i Stockholm. Hade nog drömt det där om skåne. Jaja nu har jag börjat jobba igen och väntar förväntansfullt mot nästa helgs resa, Övertid och flytt...

OVER AND OUT.
(kan posta lite bilder från festen imorgon kanske? vi får se sa den blinde och gick in i en lycktstolpe.)

Arbetslivet, snart är ni också här, lev medan ni kan

Det är roligare att skriva när man är lycklig men jag måste berätta om mina krämpor. Efter åtta timmar framför skärmen rinner mina ögon - måste fixa en sån där låg strålningsskärm. Skulle också behöva en fotpall och en sån där musarm, nej jag menar armstöd så man inte får musarm.

Där hemma väntar en tjugoårig skalförsedd kompis. Julia har ställt in honom i badrummet och lagt lax- räk och fruktportioner i kylen. Mauri säger att jag måste duscha honom när han har bajsat så han inte klampar omkring med bajs på fötterna.

Intervjuade idag och fick beröm sen: Det här var en rolig intervju sa de. De kände att jag fick dem att dra oneliners. Användbar egenskap.

Shit nu börjar Gilmore Girls! Dags att gå hem från jobbet.

PS idag skrev jag in i det elektroniska lönesystemet att jag är kompledig från i fredags och månaden ut. Alla dagar lyser rött nu och det går inte att ändra.

Bitter? No I just love to complain.

Drömmen om den självgode

Hej! Idag kände jag livet i mig. Solen sken och jag promenerade med Bella längs med Stångån. I luften fanns en söt, lite bränd lukt, en lukt som jag tror bara finns i Linköping, och som lockar mot hösten. Himlen var hög och klar och blå. Jag mötte två flickor som ville klappa Bella. Dom hette Amanda och Linnea och dom hade precis börjat tvåan. Linnea hade en penna och ett skrynkligt papper i handen där hon skrev något. Jag frågade vad det var och hon sa att dom skrev upp allt vad dom såg. Jag skymtade lite av orden, bl a stod det Kanadagås och bajs. Ett litet ljus av vemod tändes i mig och jag mindes med saknad den tiden då STEN, GRÄS och TRÄD var de mest centrala begreppen i livet. Eftersom jag så många gånger sprungit där vid ån på egna barnsben fanns minnena nära till hands. Det var roligt att ramla i vattnet. Amanda undrade varför Bella hade snusnäsduk och jag sa att det var för att hon skulle se tuff ut. Men Amanda sa att den var till för att dregla på och jag sa jaha, som en haklapp menar du. Sen gick dom. Vi mötte gäss också, och jag såg hur det började spritta i Bellas jägarben. Men jag sa Bella, inte jaga fåglarna, ajabaja och då satte hon sig bara och kissade framför dom. Hon är såå duktig.

Då, i solskenet började jag plötsligt tänka på vad jag drömde inatt, och det var en kuslig tanke. Jag drömde att jag fick ett nytt jobb, på ett äldreboende i Lund (en toppmodern danskdesignad version av Österbo...?!), och att jag skulle diskutera min lön med chefen. Den skulle inte bli så hög enligt henne och då fick jag nåt sorts utbrott och höll ett jättelångt försvarstal om hur extremt duktig jag var, att jag var bättre än alla andra, även utbildad personal och att om hon frågade mitt gamla jobb så skulle dom säga att jag var oersättlig, och om hon bara visste vem jag var så skulle hon betala mig hundratals kr i timlön etc etc etc, och jag grät och sen berättade jag för min familj och alla mina vänner hur duktig jag var och hur illa chefen behandlat mig. Det var helt sjukt. Att liksom drömma om ett sånt beteende. Att vara så egotrippad (som min farmor brukar säga). Ja, det var en upplevelse må jag säga. Jag var nästan skärrad när jag vaknade.

Å andra sidan...det är nog ganska självcentrerat att skriva om sina drömmar. Men den här bloggen är ju som den är! På tal om att skriva Jonathan!

På onsdag far jag till canari-land. Blir där en vecka. Jag kommer göra något ganska radikalt, för att vara mig. Jag ska nämligen tatuera mig! Mitt nedersta revben, vänster sida, svarta versaler "LIFE'S A BITCH AND SO AM I" ska det stå. Det är billigt att tatuera sig på Kanarieöarna!

Nu måste jag hjälpa Karin att flytta grejer!

PUSS & KRAM!

habibidagbok

Min arkitektkompis Anders är i Palestina. Idag skrev jag ett mejl. Jag brukar tycka att det här med mejlskrivande är lite jobbigt och tråkigt men med mina nyvunna bloggkunskaper blev det lätt och roligt.

Hur som helst. Det här med lätt och roligt inbegrep ett visst dagboksskrivande. Jag undrar om Anders tycker att jag gick för långt. Om våran arkitektvänskap fick en ny och oklar skepnad. Jag tror nämligen att jag passade på att skriva av mej. Ni vet, så där som man ska göra i en dagbok. Jag tror att Anders blev mer bok än människa idag. Jag vet fortfarande inte om det är bra eller dåligt.

För mycket pengar för lite tid

Hej nu är jag här och skriver igen. Är på jobbet och har tråkigt. Tänkte mest lägga ut en länk för er att åtnjuta. Ni har kanske redan flitigt besökt denna sida men man vet aldrig? http://www.akayism.org. Hade tänkt att länka lite till min gatukonstpolare, men han hade lagt ner sin sida. Hursomhelst titta gärna under 'misc.'. Bilderna bläddras genom att klicka på dem. Hade turen att gå på ett föredrag med akayism hans kompis klister-Peter (han med rådjuren) samt snubben som startade UP.
Skulle kunna återberätta en anekdot eller två men låter nog bli, måste stävja ett uppror som robotarna håller på att planera.


Elsa har även vart i Thailand, Borneo, Mallorca, Tibet och Torsby. Nu ska hon till New York. Tiden går så fort...

Lika långt till stjärnorna som stjärnorna till dig

Trogen min längtan bort.

Tillbringade kvällen med att fråga trettio personer vad de gjorde på stan, det var både tidsödande och knäckande. Mina fingrar har fortfarande inte tinat.

Över huvud taget - vilken dag! Vaknade i lillstugan, tog mig över gräsmattan i morgonrock och träskor huttrande. Kunde svurit på att det var frost i gräset men det var sex grader. Sex kalla grader.

Sen blev det jättevarmt men nu är det vinter igen. Jag har köpt dyra bruna stövlar, men trogen min jordnära image blev det ett par utan hög klack.

Filmnyheter från öst

"Rasrisk flyttar bussar", "Nästan normal sommar", Schwarzenegger ger inget hopp", "Rysk nationalist skapar porrbråk". Samtliga av dessa rubriker kommer från dagens DN (läs igår). Jag fastnade för en av dessa och ni behöver inte gissa vilken. Jag kunde tyvärr inte lägga en länk till notisen, DN hade varit småsinta nog att inte lägga ut den online, så jag kommer skriva ut den i sin helhet. Reserverar mig i förväg från att ha lagt ut notisen korrekt och allt som hör sådant till.


"Rysk nationalist skapar porrbråk"

"En mjukporrfilm regisserad av den ryske nationalitiske politikern Alexej Mitrofanov är det senaste trätoämnet mellan ryssland och Ukraina. Filmen heter "Julija" och huvudrollsinnehavarna bär samma namn - och förbluffande likhet - med Ukrainas premiärminister Julija Timosjenko och Georgiens president Michail Saakasjvili. Mitrofanov, Parlamentsledamot för de ultranationalistiska liberaldemokraterna, säger till Komsomolskaja Pravda att filmen "tar de utrikespolitiska relationerna till nya höjder"." / Erik Ohlsson - DN Onsdag 31 augusti 2005 s. 18 under sidrubriken VÄRLDEN.

Tyckte att notisen innehöll ett ovanligt högt nyhetsvärde, så jag kände mig tvungen att dela med mig. Citatet i slutet är även mycket roligt. Tänk om de borgerliga kunde producera en egen film. Den kunde få heta "Marita". Det finns även en rolig historia om hur jag först slängde DN:s huvuddel och hur jag sen hittade en kopia på tåget hem men den får berättas en annan gång.

Fan va surt att jag inte kan åka ner till Lund på fredag! Men ni har säkert roligare utan mig... (?)

och sist...
I oktober har Elsa en biljett bokad till NYC!

Habibi

Bloggen exploderar, så många inlägg och lite nya medlemmar som härmed önskas hjärtligt välkomna!
Undras vem som kommer skriva det hundrade inlägget?

I väntan på det kan man läsa denna mediablogg:
http://www.diagnos.dk
Lite trist kanske men en insyn i Karins nya värld där alla journalister är "up and coming" och känner varandra samt också bloggar om varandra....

Härmed hälsas också alla bloggare välkomna till Ariman nu på fredag då jag och Atli spelar skivor (lite smygreklam, hoppas det är OK). Det kommer bli grymt. Karin, jag lovar att spela baile funk versionen av "Who let the dogs out?" för dig.

Real World VH.

För er där ute som undrar vad jag jobbar med så får ni här en titt in i min verkstad.

Ett mikroskop!

Dessa två skönheter monterar komponenter på mina kort.

Mina robotar och jag.

Efter detta förväntar jag att frågor som: Vad jobbar du med?, Aha vad är det för nått?, robotar? Har människan verkligen vart på månen? vara besvarade för all framtid, och skulle frågan mot förmodan komma så hänvisar jag er vackert till bloggen. ..

Här har ni mig!

Hallicka mitt åk

MTV ligger alltid i fronten. De snusar upp nya trender och vårdar och utvecklar dem. Helt i enlighet med det nya modet att ha en glassig bil anlände de stora stjärnorna till Video music awards inte till fots på en röd matta utan i sina dyra hallickade bilar. Bilarna kördes upp på en ramp och fram på en platta. Medan programledaren intervjuar artisten/bilföraren roterar bilen i bakgrunden på denna platta, allt för att man skall se hela bilen. Normalt brukar intervjuer med stjärnor på denna kanal fungera som reklam för den nya skivan/filmen/klädkollektionen; här är det bilen som är i fokus! De pratar om sätesbeklädning och fälgar och visar smaskiga erotiserande närbilder på de olika delarna.

Detta känns som en naturlig utveckling. Att bilens förlovade land hyllar och lyfter upp den som ett subjekt. Bilen är inte längre ett fordon eller en accessoar utan en direkt förlängning av jaget. Jag och min bil är ett, kanske till och med är min bil mer jag än jag själv.

Elsa i New York!

Börjar min blogkarriär med att tacka för inviten och med min högra arm (eller är det vänstra? tittar så mycket i spegeln nu för tiden...) viftande i ett hälsande mönster. Det blir nog inte mer än så, redan trött i fingrarna... Den smått kryptiska rubriken får ni veta mer om senare.

Fairuz

Det finns ingen som sjunger habibi, älskling, som Fairuz. Hon har varit Libanons största stjärna och mest älskade sångfågel ända sedan 60-talet. Men hennes person verkar lika mystisk som hennes plågat vackra ansiktsuttryck på fotografierna. Det sägs att Fairuz lever i mycket enkelt i skymundan i stadsdelen Hamra i Beirut. Då och då kommer hon fram för ett uppträdande.

bröstmjölk

Hurra! Min energi har kommit tillbaka. Helt plötsligt känns allting lätt.

I natt drömde jag att det kom mjölk ur mina bröst. Jag vaknade helt övertygad om att jag var gravid. How sick is that.

För jag har varit så himla intuitiv på sistone, jag visste t ex att vi skulle äta hamburgare igår innan Helga ringde och bjöd mig.

Var i min nya lägenhet idag. Två tavlor på Morrissey är kvar på väggarna på min begäran.

En sak till: träna är det nya festa. I alla fall för mig. Hata mig inte, vi vet hur det kommer gå. Köpa dyrt kort för att lura sig själv att gå ofta leder bara till mindre pengar och mer dåligt samvete. MEN man måste fortsätta lura sig själv.

Saker man måste lura i sig själv:
- Om jag köper ett träningskort kommer jag träna jättemycket
- Om jag inte köper godis kommer jag inte bli sugen på godis
- Det är inte farligt i trafiken

Vi ses på fredag!

If only I could... If I could bring you to my hood

Vapen, pengar, biljett och döden

Jag har samma problem
Jag hyr med rätt att köpa
Rummet har stökats till
Precis
Hyggligt
Har du ett pass?
Till flygplatsen, där finns ett pass
Vad sägs?
Det här har du planerat väl
Vapen, pengar, biljett och döden
Dödar du mej?
Visst

Jag tittar på tv och surfar. Samtidigt. Men jag skriver inte så snabbt. Det känns ändå rätt, det är ju trots allt 2005.

Min artikel är i tidningen arkitekten nu!
Tack för all hjälp bästa kapten.

Min morfar ligger för döden. Det känns lite underligt. Jag stressar runt med skola hela dagarna, hinner knappt tänka på det.

Kram

Hemligheter

Har ni varit inne på den där bloggen med hemligheter? Ganska intressant. Eller, en del fina saker iallafall. Man kanske skulle bidra med ett kort.

Inatt drömde jag mardrömmar. Bland annat drömde jag att Pelle fick jättehög feber och skulle dö. Idag har jag ont i en lunga.

Nu kan du få mig så lätt

Tidigare ikväll ringde min mobil:
- Iiiihhhh! Kaaaarin!! Hallåååå! Vi är på Hååkaaan! Lyssnaa!!
- Det var så mörkt. Den kvällen jag gick hem. Jag hade hoppats på något, hoppats på någon...
- Vi ba: vi måste ringa! Det här är så himla Karin. Martin liksom, den här låten lyssnade Karin alltid på när vi lärde känna varann. Så himla fint! Nu ska vi gå på Brusfesten!

Så himla fint. Jag saknar er!!!

Seglartävlingen i Malmös fostervatten. Hur gick det med den?

Jag flyttar nästa helg, har bestämt det själv, hoppas hyresvärden går med på det. Konstig hyresvärd. Min hyresgäst ska i alla fall stanna ett tag så jag hoppas det går bra. Annars kanske hyresvärden skickar någon med åttiotalsglasögon och muskler mitt i natten för att slänga ut mig. Men då blir min hyresgäst utslängd. ´Jag är så himla trött men jag har fastnat.

En sak till: jag skäms så mycket över en del av det jag skriver, snälla läs inte där förrän jag säger till.

Nån gång när allt det här är över ska jag börja göra saker att vara stolt för igen.

Små guldkorn ur mitt liv och förhoppning om ett återseende

Ja, ja, kommer tid kommer råd. Jag väntar på att någon skall lära mig pappas digitalkamera så att jag kan fota Pelle och sedan ladda in ett album på bloggen. Albumet skall heta "Välkommen Pär Oskarsson". Det ska finnas en bild av hans namne också, Per Oskarsson, och så några på mig.

Charlie, idag på nyheterna pratade dom om den där seglartävlingen som skall hållas i Malmös farvatten. Det kommer tydligen kosta kommunen åtskilliga miljoner. Även Region Skåne skall tydligen skjuta till med pengar vilket ju verkar märkligt. Men allt hänger väl ihop, pengar...politik...sjukvård och subventioneringar. I alla fall, det var bara en kvinna med i tävlingen och hon verkade snobbig. Jaha.

Åh, det utspelades en liten rolig "scen" eller vad man säger i helgen. Det var i Stockholm, jag och Joel var på väg från Djurgården in till stan, vi skulle åka buss. (Vi hade varit på Skansen och tittat på alla djuren!!! Jag klappade en get, en häst och en orm. Vi hade kaffe i termos och solen sken hela dagen.) På bänken i busskuren satt Maria Bonnevi och vi satte oss brevid henne. Joel hade inte sett att det var hon, men han började appråpå ingenting just då, att prata om Tre solar. Han kommenterade våra inlägg om filmen på bloggen, skrattade och sa typ "Undrar vilket betyg Tre solar fick på imdb? Hehe..." och "Hur fan kunde det gå så långt utan att någon sa stopp?" osv, osv. Jag harklade mig lite och försökte peka med ögonrörelser åt Maria Bonnevis håll men det märkte ju inte Joel. Oj oj oj, det var så komiskt! Men jag tyckte ju synd om Maria för hon såg verkligen sådär vän och skör ut som hon gör på film och jag ville bara klappa hennes långa skimrande hår... och så. Ja jävlar.

Idag har jag fått två nästan antika saker av min farmor. En symaskin och en barnstol. Dom kommer sätta en sån där härlig svensk, rustik prägel på huset i Argentina när vi möblerar det. Och båda går att använda!

Det pågår just nu ett litet battle mellan mig och en pensionär på jobbet. Hon är verkligen helt dum i huvudet. Hon påstår att det var hon som uppfann TV-bilagan till Corren, när hon jobbade där, men jag tror henne inte. Nu har jag bett Karin utreda vilket år TV-bilagan började tryckas, för det måste ju ha varit rätt nyligen, långt efter det att pensionären i fråga slutade jobba där, ett bevis som nog blir till min fördel. Hehe...

Nej, nu måste jag jättesnart sova, men innan det tänkte jag höra efter med er vad ni tycker om att ha en 25-årsfest för Karin här uppe i Östergötland, kanske på mitt land, en lite höstigare version av Smedsviksfestivalen, med kräftor kanske och snaps...och bastu! Är det möjligt för er att komma upp? Skulle vi kunna hitta en helg som passar alla? Kanske i slutet av september? Mmhm! Sug på den!

As always XXX

Finska pinnar

En blev brat och en blev finsk. Allt blev så konstigt när jag lämnade er. Nu hoppas jag att ni snart återställs till det normala. Upp med skjortan, ut med brynen. Till lagom stubb i a f. Nej. Förresten menar jag helt tvärtom.

Jag yrar omkring i min medicindarrighet, försvinner liksom lite då och då, hällde kaffe på tepåsen och hittade inte ut ur redaktionen. Fast det är ok, jag har ju nåt att skylla på idag. Är det allmänt känt att urinvägsinfektion är typ en könssjukdom eller kan man säga att man har det utan att skämmas? Haha. Fast det ÄR ingen könssjukdom.

Det var värmerekord i söndags, det var därför jag och m var som naglade till marken när vi skulle hämta min cykel . Jag känner mig så konstant trött. För mig finns ingen rast och ingen vila... förrän de är mina.

jonimacaroni

Idag var första dagen i skolan. Det lilla stressmomentet vart man ska sitta - och framförallt vilka andra som ska sitta i ens närhet. Jag försöker inbilla mej att det är lugnt, att det inte är det mest avgörande. Men det funkar bara ett litet tag. Sen springer jag omkring och trixar tills alla bra sitter med mej. Och då känns allt lugnt. Jag är nog inte så stark själv.

Jag hatar när lärarna säger: Ha inga andra planer den här veckan. Jag hatar också när dom visar dom snitsigaste modellerna och säger: Det här är också ett projekt från första terminen, första läsåret, mina studenter är helt otroliga.

Så, det var min dag än så länge. Snart ska vi ha lite IRL-blogg-träff. Det är ok att du är lite krasslig kapten för jag är ett vrak.

Idag åt jag makaroner och fiskpinnar.

Puss och kram

Finkultur och nostalgi

Nu åker jag till Stockholm en sväng. Det ska bli skönt att komma bort från stan, bort från hela skiten (detta är en bit ur en låttext som är fin att citera). Ikväll ska jag se Cullbergbaletten i Vitabergsparken. Jag törstar efter kultur. Imorgon ska jag se "Påklädaren" på Stadsteatern. Sen, den 31:a augusti kommer jag ner till Lund. Då hopas jag få träffa er som bor i Skåne.

Häromdagen när jag jobbade så gick jag in till lilla Tora för att hämta henne till kaffet som vi serverar varje dag klockan tre. Då sa hon till mig: "Ja, kaffe kan man koka... men ensamheten kan man inte koka bort." Vad säger man då?

Karin och jag har blivit nostalgiska på gamla dar. Snart ska vi gå igenom alla (alla!) filmer som jag filmat i Lund, från fester och middagar och så. Det ser vi mycket fram emot.

Ses snart! PUSS!

Kass & topp

Ah! En slogan till bloggen. Mycket bra.

Hade uppsatsseminarium idag. Hade inte sovit på hela natten (jag blir inte nervös för seminarier, jag har bar en konstig dygnsrytm just nu) så jag var kanske inte på mitt bästa humör. Hur som helst, en uppsats var så jävla kass. Killen hade freestylat en bildanalys. Ingen litteratur. Jag var tvungen att fråga vilka kriterier som gällde för godkänt. Fan vad hemsk jag är! Men det säger kanske nåt om nivån på arkitektutbildningen i Lund. Jorå han fick godkänt.

Firande och fest till helgen. Exakt! Topp! Karin+Malmö=Bäst!

Blodiga Margareta

På min 25-årsfest ska alla dricka såna här

När katten är borta...

Nu är jag tillbaka, eller jag kom hem från Italien för ett tag sedan men har varit dålig med bloggandet på sistone. Fast jag märker ju att vår kära gruppblogg har exploderat under sommaren, en tid då allt vanligtvis ligger nere...

Karin, du borde ringa igen och du borde ha varit här i helgen. När ska du återvända till Skåneland?

Jonathan, du är fin även utan ögonbryn fast jag förstår fortfarande inte varför du rakade av dem. Din text i Sydsvenskan var schysst.

Charlie, vad kul vi ska ha det i höst. Skulle du vilja bli min och Toves fadder?

Är inte Crush en sån klubb som Smålands egentligen vill ha?

Ett enkelt svar

De piskar varandra med spadar! Så är mysteriet - hur laddar Håkan och hans band upp inför konserten - löst! Tack aftonbladet. Ett sånt reportage borde jag också ha gjort. Nu vet vi också att även Ola Salo gillar Platens. Och att de faktiskt kom till Bagdad sen, efter att jag och H gett upp. Tschüss!

Misstänkt att en massa engelska bloggare blivit så intresserade av margareta. Hmmm... Men som det nya moderna talesättet lyder: "Klickar du på en länk som verkar märklig så dör en sjöman".

---

Jag har hört på stan att det nya är att ha en hemsida, en så kallad homepage. Jag tänker skaffa mig en.

Eftersom det verkar vara mode att ladda upp bilder på familjemedlemar (barn, sköldpaddor och sånt) vill jag inte vara sämre än att här visa upp mormor.

Detta är inte ett skämt, det är verklighet!

Tydligen fungerar inköp av bröllopspresentsinköp i Sverige 2005 på detta vis:

1. Det blivande brudparet beger sig i rask takt till Duka så fort den ena parten svarat ja på den andra partens fråga.

2. Väl på Duka, eller liknande affär med porslin, servetter och uppläggningsbestick i rostfritt stål, tittar man på vad man är sugen på. Antagligen något av det ovanstående.

3. En lista på det man vill ha, exakt vilken vara och hur många av den, läggs in i affärens databas.

4. Den blivande bröllopsgästen beger sig på uppmaning av de blivande lyckliga till Duka, skriver ut listan som de väljer ett lämpligt objekt ifrån och inhandlar.

Här kommer det geniala!: Databasen är nationell och i och med att den ständigt uppdateras minimeras risken att både farmor och mormor kommer med karaffen Henning; den gamla lumparkompisen behöver inte grubbla över om det lyckliga paret behöver 5 eller 6 tallrikar; ingen på bröllopet behöver överhuvud oroa sig för att köpa något som skulle kunna tänkas ha något som helst personligt värde för givaren.

---

Det finaste jag har fått var en dikt som tre kompisar skrev till mig på min 25 årsdag. Den hade jag inte önskat mig men tydligen vet jag inte vad som är bäst för mig. Det vet nog inte folk i allmänhet heller. I synnerhet inte de som gifter sig.

Tarte aux poires

Jag har ett skrivbordsjobb och alldeles för lite arbetsmoral. Det är sista dagen i Kisa och jag vill prata med er men det går inte, så

Äter pärontårta, köpte den för att fira av mig själv i fredags. En extremt god tårta faktiskt med päronkräm, päronbitar och mörk, chokladig marsipan som lock. En grön ros också men den sitter kvar. Äter pärontårta till lunch, gjorde det igår.

Var på ytterligare en amatörteater idag. Det är lustigt vilken fäbless de verkar ha för 1800-talet samt för knytt, troll och älvor. Eller alfer, som en av regissörerna valde att kalla dem. Det handlar också ofta om ondska som kommer till en liten by, och gissa vad som händer i slutet? Eld är frekvent förekommande liksom slokhattar.

Har tagit en massa bilder, tänker att jag skulle vilja lära mig mer om att fotografera. Man måste hela tiden tänka i tre nivåer. Egentligen är det ju som att skriva. Nära, långt bort, ännu längre bort, nära. Något slags rytm som man ska hitta. Pärontårta, amatörteater, fotografi. Jag måste nog fortsätta leta efter rytmen. Pärontårta.

PUSS

Jag vill också att ni ska veta

att konserten igår var fruktansvärt bra. Hur gör de? Det borde jag ha frågat honom under intervjun. Hur fan laddar man upp sig kväll efter kväll så man kan gå ut på scenen och bara explodera? Varför är de så glada hela tiden, hur kan de älska varandra så mycket? Knarkar de, kittlar de varandra jättemycket i logen? Jag förstår att man kan bli sådär laddad inför en spelning på kanske en stor festival. Men i Linköping?

Allt jag skriver låter så fruktansvärt bittert. Vad är det med mig egentligen?

Tillbringade förmiddagen på en askäng. Jag var med när några av träden hamlades av pigga pensionärer. De bjöd på kaffe och smörgås vid eldstaden i sitt vindskydd och frågade om jag var pryo, men den här gången fick jag inte ont i min aggressionsknut i ryggen som jag brukar få när någon förminskar mig, utan svarade bara nej, snällt. Det måste vara kul att hugga ner alla grenar på ett träd sådär. De fällde ett körsbärsträd också. Gröna löv överallt. En av dem hette Greger.

Och du sa:
egentligen är du inte kär i mig
och egentligen är det okej med mig
för jag blir aldrig kär i nån
sånt där är slöseri med tid…
men då slösar vi bort våra liv
(och jag tänker alltid på dig i april)

Och jag var ingen
du var aprilhimlen
som jag minns den…
och som jag minns dig…

Viveka Andebratt

Bernt och Ingmari, ni har legat under samma bolster.
Det är inte alla som får möjlighet att leva... med Sven Wollter.

Jag vill bli kompis med Klara Zimmergren och Mia Skäringer. De är så himla bra. Roll-on funkar liksom på två nivåer. Mamma skrattar åt skämten i sig och jag skrattar åt att och hur de säger skämten. Det är roligt att höra mamma återberätta saker från Roll-on för pappa. Hon blir glad när hon känner igen sig.
- Och så var de en sån där supermamma som ska hinna med allt. Hahaha.

Jag, Justin Timberlake och Snoop dogg dansar under kulörta lyktor. Fränt.

Wo ideen zum leben erwachen

Det här Leon. Min systers son. Jag vet att det alltid innefattas någon form av partiskhet i sådana här uttalanden, men herregud: han är sötast.

Förresten. På väg hem från Karinland hittade jag turistinformation om Linköping. På tyska heter det såhär: Linköping - wo ideen zum leben erwachen. Lite poetiskt nästan.

Tschüssie

Jorå

Okej, såhär ser jag ut nuförtiden. Det kan faktiskt vara bra att upplysa om. Inte bara som underhållningsvärde alltså. Ingen känner igen mej. Jag är lite ambivalent inför det där, uppmärksamhet i stora doser istället för små liksom.

Jag hånglade med Tim, den vackra arkitekten från Melbourne. Då var det gjort iaf. Sen har vi mest pratat arkitektur. Nu har jag koll på trenderna.

Vad jag har gjort idag

Välkommen till Kvinnohälsan. Våra telefontider är 8.30 till 9.30 samt 12 till 13, måndag till fredag.

Välkommen till Kvinnohälsan. Var god följ instruktionerna. Har du knapptelefon, tryck stjärna.

Välkommen till Kvinnohälsan. Var god följ instruktionerna. Har du knapptelefon, tryck stjärna. Vi har tyvärr fullt i vår telefonkö just nu, var god återkom senare eller vid nästa telefontid.

Välkommen till Kvinnohälsan. Var god följ instruktionerna. Har du knapptelefon, tryck stjärna. Följ instruktionerna, så ringer vi upp dig.

Välkommen till Kvinnohälsan. Var god följ instruktionerna. Har du knapptelefon, tryck stjärna. Följ instruktionerna, så ringer vi upp dig. Tala in ditt telefonnummer efter pipet. Vi kommer att ringa upp dig ungefär klockan tretton och trettiofem.

Hej, det här är Anita, barnmorska på Kvinnohälsan. Du ville bli uppringd?

Hej, det här är Anita, barnmorska på Kvinnohälsan. Det är visst något fel på din telefon.

Hej, det här är Anita, barnmorska på Kvinnohälsan. Nej, om du inte är gravid så kan vi tyvärr inte hjälpa dig.

Don't cry for me Argentina

Om man inte gör roliga saker så får man fan skylla sig själv när man har tråkigt.

Top Modelfinalen igår var veckans höjdpunkt. Inte så konstigt att man mår dåligt då.

Jag börjar jobba på slentrian nu. Tre dagar kvar, tre dagar kvar, tre dagar kvar. Imorgon ska jag recensera Ark och Moneybrother. Sen ska jag få se Håkan! Jag ville först skriva att det var jag som grät i min artikel, men det kan man ju inte. Topp tre tårar på konsert: 1.Morrissey KB 2.Morrissey Hultsfred 3. Håkan H

Guuud vad jag är förutsägbar herreGUUUD!

Den lilla bäcken

På tal om hösten och livet och så; jag saknar skåne och funderar nu på allvar att flytta tillbaka redan i September. Min mamma tror inte att det blir så roligt för mig i Linköping i höst när alla kompisar är tillbaka i Lund (och Malmö menar hon nog också). För det är ju viktigt att man mår bra också, som hon uttryckte det hela... Karin, hon visste inte att du skulle vara i Linköping. Ja, så det blir nog Bankgatan för mig, fast med en del avstickare ut i världen. Kanske kommer även Ninni att bo med mig i lägenheten!

Det där" lilla rummet" som Karin skrev om , vad är det? Kan man liksom sova där när man har vägarna förbi klubblivet i storstaden? Jag tror att jag kommer gå mycket på klubb i höst nämligen.

Den här visan brukar jag sjunga när jag går genom skogen ner till sjön, vid Karins stuga ni vet:

ur "Den lilla bäcken" av Allan Edwall

Jag var ett barn
med klara ljuva sinnen
och på mitt väsen solen lyste ned
mitt liv var nytt
och ännu utan minnen
och genom natten månen stilla gled

Och jag var ung
med fasta steg på jorden
jag levde fritt
bland träd och vilda djur
och som i lera formade jag orden
och rent var hjärtat som de kommo ur

Och lilla bäcken mot älven rinner
och älven rinner mot stora hav
och aldrig någonsin mer du finner
var lilla bäcken blev av

Hehe, det var kanske mig Jonas tänkte på när han pratade om att Karins kompisar kunde umgås utan att vara ironiska, och på allvar läsa dikter och sånt...

Shoreline

Jonna Sima skrev i recensionen av BD:s avskedskonsert att Anna Ternheim tömt Shoreline på all mening. Jag tycker att hon gör den väldigt fin, trots att jag gillar originalet. Jag tycker det är hennes bästa låt jag hört.

Jag ska komma till Malmö nästa helg, alltså nästa. lägenheten kommer innehålla en gitarrspelande hyresgäst då så jag kanske sover i Lund, eller vi kanske kan sova i Blog partys replokal, jag och Mauri? När flyttar C och J ihop? Vem ska ha lillrummet?

Tre solar

Fyra år. Utan en man.

Med några dagars distans: Vad fan var det vi såg egentligen? Var det något vi rökte eller drack som gjorde det eller var filmen verkligen så som jag minns den? Vem kan ha trott på projektet överhuvudtaget?

VAd hette de där små dvärgarna, som skulle följa henne... HAhahahaha. VAd hette de? Scenen när hon återberättade det för Palmolive-Persbrant var ju så hilarious. I orienten har de ett ordspråk. Man åker till landet efter livet, före döden. Vi måste se om filmen en gång till.

Daa!

Jag orkar inte mer. Ge mig poesi!

Lycka=majs

Äntligen har den kommit, majsen. Så jag har längtat efter denna händelse. Problemet är bara att i Malmö verkar man inte äta majs. Den gyllengula läckerheten finns inte i någon affär och jag hinner aldrig ta mig till torget. Fan här ligger Lund verkligen i täten, majsen översvämmar staden i dessa skördetider. Jag och Kim ska åka till hans lantställe imorgon och förbereda jorden för nästa års majssådd. När vi skördar om ett år ungefär är ni alla bjudna på majsfestival. I och med att vi blir självförsörjande vad det gäller denna gröda behöver vi i framtiden inte ta hänsyn till affärsidkares underliga nycker.

Majsen kommer att flöda...

Borgeliga Malmö

Malmös solida arbetarfasad börjar spricka upp ganska rejält. Två kommande arrangemang i staden är fälttävlan och en seglingstävling. Hur mycket arbetare är detta?? Fem gram kanske. Vid en promenad längs gågatan möter man tvåtusen piffiga, ordenligt och snyggt (läs: kontorsdräkts-) klädda tjejer, kostymaktiga killar och även i stor utstäckning den hiskliga och förhatliga sportiga typen. Har Malmö varit en arbetarstad så har den förändrats ganska fort under de senaste åren. Det kanske är den nya trenden att vara prydlig, vad vet jag? Det ser inte bra ut i alla fall för en typ som jag.

Linköpings värsta förorenade den bröd- och avgasdoftande kvällsluften igår. Mikael Wiehe var hans sidekick, yes yes yes.

Håkans nya tjej

Här hittar ni en fin blogg där det påstås att Håkan inte är tillsammans med sin halvbrasilianska tjej längre! Har han en ny tjej?

Kom romantik!

Jag önskar att ni alla kom tillbaka. När jag läste Karins senaste inlägg tänkte jag; ett sådant hus kunde vi ju ha. Vi kunde bo där, tillsammans, och alla skule ha långa vita klänningar och varje afton skulle vi sitta på glasverandan och se solen sjunka i sjön, och hela källaren skule vara fylld av husets vin, och där nere fanns också en divan med en kandelaber vid sidan om, där kunde man sitta i dunklet när det åskade ute.

Varför leva det tråkiga livet när man kan leva det underbara? Snälla, svara på den frågan du som kan!

Jag ska få en sköldpadda. Han är tjugo år. Karin är första barnvakt, men alla som vill får hjälpa till. Jag kallar honom Pelle, men kanske ska vi ge honom ett lite mer seriöst, liksom officiellt namn? Vad tycker ni om Napoleon? Jag kommer bjuda till dop snart, kanske i början av september och jag hoppas att ni alla kan närvara då. Det blir en hejdundrande fest i det sköna Östergyllen.

KÄRLEK ÅT ER ALLA!

Kom igen Joni, kom igen

Jag vill se bilder från landet och på din panna NUUUUU!

Landet

Östergötlands landsbygd upphör inte att förvåna mig. Det verkar egentligen som om det allra mest bonniga finns i den medelstora staden Linköping, och som att landet inte är så landet som jag trott. Kring Kisa bor författare, ordnas konstutställningar och spelningar med 40-talsschlagers. De hisnande vackra husen man åker förbi längs de kurviga vägarna lockar till fantasier om, ja, dekadent lantliv, vin med sjöutsikt och romantiska vita klänningar. Under tävlingen Uknas starkaste man, där män med biceps släpade traktorer och lyfte motorsågar, spelades plötsligt Take no heroes med Tough Alliance. Kidsen som skötte musiken med sin laptop hade koll på läget. Sveriges ambassadör på Island gled förbi och jag hörde honom tala om middag på något hotell och fördrinkar. Tjena.

Brist på glamour

Å vad fint det var, vad fint att ni var här. Det bästa var danskan, pet/nappflaskan, fisksoppan, nattbadet och kvällssolen, utan inbördes ordning. Nej, ni var bäst. Till nästa år ska jag skaffa en privatchaufför.

När man sitter vid världens ände och försöker få tag på rätt man på gatukontoret känns livet grått och allt annat så färgstarkt i jämförelse. Ta det här med alla bloggar om Malmö. Sommarklubben, kallbadhuset, Tempo... För mig är de orden just nu där uppe med... Paris? Det där ouppnåeliga som man hela tiden går och längtar efter. Malmö är för mitt nostalgiska hjärta höjden av civilisation och glamour. I morgon ska jag i och för sig få se världens starkaste präst från Island lyfta traktordäck. Undrar om de bjuder på spritsers och snittar?